Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - admin

Sidor: [1] 2 3 4
1
Allm?nna diskussioner / Varf?r finns det juveler eller rubiner i en klocka?
« skrivet: oktober 15, 2019, 23:04:33  »
Har jag ?delstenar i min klocka?
Du kanske har sett att det st?r text p? urtavlan p? en del klockor. D? fr?mst p? armbandsur.
Det kan st?; Automatic, antimagnetic, shockproof, incabloc, 17 jewels, 28 jewels, 15 rubis mm.

Det kan vara sv?rt att f?rst? vad det betyder. Om du har en mekanisk klocka finns troligen en text p? urtavlan som beskriver n?got om urverket inne i boetten.
Ibland st?r det n?got om vattent?thet ocks? t.ex. Waterproof, WR 100M, 330ft, 10ATM eller liknande.
10ATM betyder 10 atmosf?rers tryck och inneb?r att klockan ?r vattens?ker till 100 meters tryck av en vattenpelare.
L?s mer om vattent?thet h?r i v?rt Forum. Waterproof betyder vattens?ker men termen anv?nds inte l?ngre.
N?r det st?r "Automatic" betyder det automatisk uppdragning. Klockan drar upp sig sj?lv. De flesta automatiskt uppdragna klockorna kan man ?ven dra upp manuellt med kronan.
"Antimagnetic" betyder att balansspiralen ?r av ett material som inte blir magnetiskt.
"Shockproof" eller "Incabloc" handlar om en s?kerhetsanordning f?r balansen s? klockan t?l h?rda st?tar och vibrationer.
Jewels eller rubis betyder att urets kugghjul och dess axlar ?r lagrade i lager av sten och i detta fall rubin/safir och i moderna klockor syntetisk rubin.

Nu till rubinerna
I moderna klockor anv?nds lager av rubin f?r kugghjulens axlar. Lagren kallas stenh?l hos urmakaren.
I fickur och armbandsur ?r det vanligt med 15-17 rubiner. Gamla fickur med cylinderg?ng hade vanligen 10 rubiner (rubis kan det ocks? st?).

L?s resten av texten h?r:
http://www.urbra.se/urmakeri/service-armbandsur-juvelerienklocka.html

Admin.

2
Wi-Fi och EMF / Wi-Fi inte bara en tillg?ng
« skrivet: november 16, 2018, 07:24:20  »
I v?r familj har vi haft tr?dl?st bredband sedan 2010 till v?rt lilla n?tverk d? vi flyttade in v?r verksamhet (URBRA HB) i bostaden. I b?rjan var det med Telias Gateway som s?nde tr?dl?st hela tiden. Fr?n b?rjan satt Gatewayen p? jobbet och d?r ersatte en tidigare CISCO router som ocks? s?nde tr?dl?st hela tiden under ett par ?r. 2016 flyttade vi igen till v?r nuvarande adress och vi bytte bredbandsleverant?r s? det blev en ny router, en ASUS AC (AC=dualband) router med 2 antenner som var j?tte stark. Den n?dde ca 10 meter genom v?ggarna. Under denna tid fram till nu har vi tampats med tr?tthet och problem som h?nger samman med l?g koncentrationsf?rm?ga och d?lig fokusering. Vi har varit retliga och v?ldigt intoleranta mot varandra och mot oss sj?lva. F?rra ?ret (2017) l?ste jag artiklar p? internet om Wi-Fi och dess egenskaper. Jag b?rjade forska om hur sj?lva signalerna fr?n routern p?verkar oss. Vilka frekvenser det handlar om mm. Det kom fram fakta som var lite sv?ra att ta till sig. Att man kunde ta skada av str?lningen fr?n en router, att man kunde bli st?rd i sin tankeverksamhet.

Det fanns t.ex. vittnesm?l fr?n en f?re detta engelsk specialkommando soldat och radar expert som beskrev att mikrov?gor anv?nds som vapen f?r att st?ra soldaters koncentration och beslutsf?rm?ga. Jag pr?vade med avst?ngd router (fast vi delvis blev av med internet) och det visade sig att det jag l?st om och h?rt p? videoklipp var sant. Det m?rktes att n?r routern var avst?ngd och n?r det tr?dl?sa signalerna var borta var det l?ttare att fokusera. Tankarna gick vidare ist?llet f?r att g? i cirklar. D? best?mde vi oss f?r att leta efter en router d?r det gick att st?nga av endast den tr?dl?sa kommunikationen. Vi hittade en fr?n D-Link som hade den funktionen och k?pte den. Sedan drygt ett ?r tillbaka har vi tr?dl?st bredband endast i syfte att uppdatera mobilerna (som vi ?ven st?nger av helt p? n?tterna, flygplansl?ge duger ocks?). Nu g?r det b?ttre att jobba med kr?vande koncentrationsarbete och komplicerat tankearbete.

Lite fakta om Wi-Fi 4G, 5G och signalerna
Wi-Fi som begrepp skapades 1999 av Wi-Fi Alliance f?r att anv?ndas kommersiellt f?r standarden ?IEEE 802.11b Direct Sequence? frekvenserna som anv?nds ?r 2.4 gigahertz (12 cm) UHF och 5.8 gigahertz (5 cm) SHF ISM radio band. Mer g?r att l?sa p? https://en.wikipedia.org/wiki/Wi-Fi som ?r engelsk och https://sv.wikipedia.org/wiki/Wi-Fi p? svenska. Det handlar allts? om radiov?gor med en digital signal. V?gl?ngd i meter ?r l?ngden mellan v?gtopparna och frekvens ?r hur m?nga v?gor som passerar p? en sekund (Hertz). Radiov?gen beh?vs f?r att b?ra den digitala signalen som inneh?ller sj?lva budskapet.

Ett sammantr?ffande ?r att vanliga mikrov?gsugnar i hemmet anv?nder ocks? 2,4 GHz som frekvens f?r att v?rma mat (fr?mst vatten). Det specifika frekvensomr?det ?r fritt att anv?nda utan licens. ?ven ?BlueTuth? har n?stan samma frekvens ?Bluetooth ?r en licensfri standard som elektronikproducenterna fritt kan infoga i sina produkter. Systemet arbetar i det globalt tillg?ngliga och licensfria 2,45 GHz ISM-bandet? se ?ven https://sv.wikipedia.org/wiki/Bluetooth om detta och https://en.wikipedia.org/wiki/Microwave_oven om mikrov?gsugnar.
Mobiltelefonernas 4G arbetar p? 2,6 GHz bandet men flera frekvenser anv?nds. L?s ?ven https://sv.wikipedia.org/wiki/4G
L?s ?ven om riktlinjer f?r riskniv?er av EMF (elektro magnetiska f?lt) The Seletun Statement http://electromagnetichealth.org/electromagnetic-health-blog/the-seletun-statement/ och gr?nsv?rden https://rtk.se/gransvarden.html s?k sj?lva efter info.

Reflektion
Vad g?ller n?sta generation tr?dl?s kommunikation 5G vet vi inte s? mycket ?nnu. Det vi kan t?nka oss om h?gre frekvenser (ca 10-25 ggr h?gre) ?r att det kommer p?verka oss ?nnu mer. S?kerhetsutrustningar p? flygplatser utnyttjar nu m?jligheterna som den nya tekniken erbjuder med mm-v?g. I USA rullar man ut 5G n?t och utrustning utan att v?nta in eventuella tester eller unders?kningar. Man vill helt enkelt inte v?nta. Vad g?ller iPad och liknande plattor sitter antennen i botten och en s?dan har varje unge i kn?et, undrar vad det g?r med m?jligheten att f? barn i vuxen ?lder. Det kommer s?kert bli mycket snack om hur det p?verkar oss m?nniskor men en sak ?r s?ker; vi ?r inte konstruerade f?r att leva med kraftig elektromagnetisk str?lning. Det p?verkar v?r DNA, v?ra synapser i hj?rnan, v?ra cellers funktion ja till och med vatten och syreatomer. Om det ?r positivt eller negativt f?r framtiden utvisa men vissa h?vdar att det ?r det sista framsteget vi g?r. Jag har ingen expertkunskap att luta mig mot utan g?r mitt b?sta att sammanst?lla fakta som jag kan f? fram.
G?r g?rna egna unders?kningar.
Kommentera g?rna.
 


3
Smartphone / Mobilen ?r inte s? ofarlig som den ser ut
« skrivet: november 16, 2018, 07:19:47  »
I dagens samh?lle har n?sta alla en mobil. Smartphone sl?r troligen alla andra produkter i f?rs?ljning. Den anv?nds dagligen ja n?sta 24/7 d? en del sover med den. Men ?r den farlig? Det cirkulerar m?nga rykten och ?nnu fler missuppfattningar om hur mobilens tr?dl?sa kommunikation p?verkar oss m?nniskor och det finns fall och vittnen som kan ber?tta om att de blivit p?verkade. Forskningen och handeln g?r ju som bekant i samma skola s? om man ska tro den ene f?r man tro den andre men Apple ha faktiskt varningstext i sina mobiler iPhone om att den inte ska anv?ndas t?tt in p? kroppen. Hur det ?r med iPad och liknande surfplattor vet jag inte men det kan vara liknande varningar.
Hur som helst kan jag ber?tta om min HUAWEI P9 Lite som jag anv?nt ca 2 ?r. Jag tyckte det var j?ttekul i b?rjan att lyssna p? poddar och YouTube i min tr?dl?sa lur n?r jag jobbade. Jag hade telefonen ofta i en benficka. Fickan var ganska rymlig och mobilen hamnade i h?jd med v?nster kn?.

Tiden gick och efter tre m?nader ca b?rjade v?nster kn? att svullna. Det gjorde ont n?r jag skulle b?ja benet. Jag t?nkte inte mycket p? det utan jag fortsatte att ha mobilen i benfickan. Kn?et blev s?mre och snart kunde jag inte sitta p? huk, jag kunde inte b?ja benet. Efter ca 6 m?nader med mobilen i fickan slog det mig att det kunde vara den som p?verkade och gjorde att kn?leden svullnade. Jag ?ndrade beteende och tog ur mobilen ur byxorna. Efter n?gra m?nader m?rkte jag att kn?et blev b?ttre. Sakta men s?kert f?rb?ttrades r?rligheten i benet och nu efter ett ?rs tid kan jag ?ter igen g? ner p? huk och lyfta min dotter. Vad hade h?nt om jag hade haft mobilen i en vanlig ficka vid skrevet?
S?ga vad man vill om nyttan och m?jligheterna med den tr?dl?sa kommunikationen i och med mobilernas utveckling men helt ofarlig ?r den inte. Kommentera g?rna om du har tankar kring tr?dl?s kommunikation.




4
Veckans text / L?t r?dslorna f? konkurrens
« skrivet: september 25, 2018, 15:23:41  »
L?t r?dslorna f? konkurrens

Som kyrkskadad ?r det fr?mst r?dslor av olika slag som man pl?gas av och f?r att d?mpa r?dslorna s? ber man om f?rs?kringar, men s?dant hj?lper aldrig eftersom r?dsla aldrig kan besegras med hj?lp av f?rnuftet. Det enda som kan hj?lpa ?r om r?dslorna f?r konkurrens. Det ?r i alla fall min erfarenhet.

Att f?das in i en kyrka eller f?r den delen att g? med senare i livet ?r att inf?rlivas i en v?rldsordning, ett s?tt att se p? sin omv?rld, p? sin v?rld och p? livet i stort. Det ?r allomfattande s? n?r man bryter med kyrkan s? ?r det som att mista fotf?stet, men b?ttre att mista fotf?stet ett tag f?r att sedan finna sin egen v?g i livet som man sj?lv har valt och se sin omv?rld genom sina egna ?gon ist?llet f?r att p?dyvlas en tolkning av v?rlden genom andras ?gon. Men det ?r sv?rt och n?r man tappar fotf?stet s? tar det l?ng tid innan man kan k?nna sig n?gorlunda trygg men denna trygghet ?r ? andra sidan n?got som man aldrig k?nt tidigare. F?r tryggheten inom kyrkans v?ggar ?r villkorad. Man blir inte trygg d?r om man inte f?ljer vissa regler och v?rderingar. G?r man inte det s? passar man inte in. Man blir utfryst, det vill s?ga mobbad. S? n?r jag h?rde p? slutdebatten innan valet s? fr?s jag n?r jag h?rde kd-ledarens tal om att detta var ett v?rderingsval. Hon sade det i positiva ordalag och det gjorde mig djupt bekymrad. Med tanke p? att s?dana tong?ngar ?terfinns l?ngre ?t h?ger d?r betoningen ligger p? konservativa v?rden och tradition s? undrar jag hur sunda kristna v?rderingar egentligen ?r?

N?r livet blir s? tungt att det blir sv?rt att h?rda ut p? grund av alla r?dslor som pl?gar dig - L?t r?dslorna f? konkurrens. F?rs?kringar och f?rnuft hj?lper inte mot r?dslor ej heller att m?ta r?dslorna lite i taget, det enda som kan ha n?gon verkan ?r om r?dslorna f?r konkurrens. Det ?r i alla fall min erfarenhet. F?r livet kan verkligen k?nnas skr?mmande ?ven om man inte ?r uppvuxen inom kyrkan, men man ska ocks? komma ih?g att kyrkan har pr?glat hela samh?llet och skr?mt m?nniskor genom allt tider och ?ven om kyrkan idag lever ett mer tillbakadraget liv s? har den pr?glat oss m?nniskor ?nda in i ryggm?rgen. Att lyssna p? auktorit?ra m?nniskor, att l?ta oss styras av dem har sin grund i kyrkan. Att l?ta oss skr?mmas av auktorit?ra m?nniskors prat har ocks? sin grund i kyrkan. Vi ?r vana att l?ta oss styras och det b?rjade med kyrkan som f?rr var den fr?msta auktoriteten i byn. Det ?r dags att bryta sig loss fr?n r?dslornas bojor och b?rja leva och det b?sta s?ttet ?r genom att l?ta r?dslorna f? konkurrens. Att g?ra det som man innerst inne vet att man brinner f?r och att g?ra det trots att man inte har lust eller kraft att g?ra det och fast?n det kanske k?nns helt om?jligt. Att g?ra det ?nd? och inte l?ta sig nedsl?s om det inte funkar - Bara forts?tt och peka fingret ?t r?dslorna!

Du har r?tt till ditt liv och du har r?tt att se ditt liv fr?n dina egna ?gons vy och inte utifr?n andra m?nniskors tolkningar av livet. Finn din egen v?g, den kommer garanterat vara mer oj?mn att g? p? och garanterat kommer du snubbla m?nga g?nger f?r ingen kommer vara d?r och ber?tta vart r?tterna och stenarna ligger men det kommer vara din v?g och m?let kommer f?ljaktligen ocks? vara ditt och det kan vara v?ldigt gott att ha i tanken n?r man blir ?ldre och sl?ntrar fram p? den sista krokiga stigen mot m?let att veta det att det var ditt val av v?g i livet och oavsett hur sv?rt livet har varit s? har det varit ditt liv. Det ?r b?ttre att sl?ntra fram p? den sista krokiga stigen mot m?let n?r du blir gammal ?n att fl?sande ?ka med n?gon oaktsam auktorit?r m?nniska p? Autobahn. F?r det ?r ju inte s? vi vill ?ntra m?llinjen en g?ng, i alla fall inte jag. Jag vill k?nna att jag levt mitt liv p? mitt s?tt och med min sj?l i beh?ll. Sedan har jag en tro p? att ?ven om sj?len blivit illa tilltygad i livet s? f?rblir den innersta k?rnan i sj?len alltid hel. D?rinne ?r vi intakta vad ?n n?gon sagt till dig eller gjort mot dig. Kom ih?g det! Det har jag k?nt och det ?r min tro att det ?r i den innersta k?rnan i sj?len som Gud bor. Det ?r spr?ngstoff f?r kyrkan och i ?ldre tider s? var det n?got som mystikerna inom kyrkan trodde p? och dessa blev b?de f?ngslade och torterade. F?r om man tror p? att Gud bor i var och en av oss i v?rt sj?ls centrum s? beh?vs ju inte kyrkan. Pr?sten beh?ver inte agera Guds representant p? jorden utan den vanliga m?nniskan b?r Gud i sitt hj?rta.

Kanske kan det l?tta ditt hj?rta att veta att vi ?r m?nga som lider under det "v?rderingsok" som kyrkan lagt p? m?nniskor, vi ?r m?nga fler ?n vi sj?lva k?nner till f?r de flesta tror att oken ?r deras egna och att de m?r d?ligt f?r att de lider av d?lig sj?lvk?nsla men t?nker aldrig p? vart den d?liga sj?lvk?nslan kommer fr?n och vem som har gjort att jantelagen f?tt ett s?dant genomslag i v?rt land. Du ska inte tro att du ?r n?got passar ju gott in i kyrkan, hur skulle annars de auktorit?ra m?nniskorna kunna styra ?ver andra m?nniskor.

L?t r?dslorna f? konkurrens! Det ?r ditt liv och ingen kan och ska tala om f?r dig vilken v?g du ska ta och f?rs?ker de styra dig genom att skr?mmas s? f?rs?k lyssna noga vad de s?ger och t?nk p? att det aldrig finns n?got gott syfte bakom skr?msel s? d?rf?r beh?ver man aldrig ta till sig s?dant som vill skr?mma m?nniskor. Det finns inget behov att skr?mmas om man inte har ett bakomliggande syfte som handlar om att styra, att f? makt ?ver en annan m?nniska. Kyrkan har ofta skr?mt m?nniskor genom tiderna, men de har haft ett bakomliggande syfte som ?r att genom skr?msel f? m?nniskor att tro att de ?r beroende av kyrkan s? att de kan tj?na pengar p? m?nniskor och forts?tta sin verksamhet och detta g?r de genom ?msom hot ?msom barmh?rtighet. De tar och de ger!

L?t r?dslorna f? konkurrens och n?r n?gon f?rs?ker skr?mmas s? beh?ver du inte lyssna f?r all skr?mselpropaganda handlar om att f? makt ?ver andra m?nniskor f?r att uppn? egna syften.

Till dig du skr?mda som l?ser dessa rader vill jag s?ga - Du ?r inte ensam, vi ?r m?nga som ?r skr?mda och om vi bara ser det s? kan vi st?tta varandra och tr?sta varandra och uppmuntra varandra att l?ta r?dslorna f? konkurrens.

Anna-Carin Jansson Rapp den 24 september 2018

5
Veckans text / Det onda beh?vs f?r att det goda ska sk?rpa sig
« skrivet: september 25, 2018, 15:22:01  »
Det onda beh?vs f?r att det goda ska sk?rpa sig
Vi g?r p? v?rde-grund!


Bara n?gra dagar kvar till valet och p? sociala medier ?r det fullt med v?rderingar om ?n det ena ?n det andra och allt handlar om v?rderingar. De s? kallade onda pekar ut de s? kallade icke-?nskv?rda precis som de s? kallade goda pekar ut de icke-?nskv?rda. Uppdelningen av vi och dem ?terkommer ?verallt.
Det ?r n?got som ?r fel h?r. Varf?r ska vi h?lla p? att v?rdera hela tiden och varf?r ska vi dela upp m?nniskor i vi och dem?
Vi ?r ju m?nniskor allihop. Eller?

Vi ?r h?r tillsammans p? jorden och det g?ller samtliga. Sverigedemokraterna ?r det parti vars politik jag minst kan st?lla upp p? men det s?tt som partiet blev bem?tta p? fr?n b?rjan eller ska vi s?ga icke-bem?tta ?r n?got som gynnar dem. De blev utmobbade p? det s?ttet att de andra politikerna inte pratade med dem och det ?r ju rena sandl?dementaliteten. De enda som gynnades av det var Sverigedemokraterna sj?lva f?r de blev martyrer, en del m?nniskor tyckte givetvis synd om dem. Vad ?r det f?r politiker som vi har i v?rt land egentligen som inte kan m?ta en olikt?nkande med sakfr?gor och sakargument. Det enda s?tt att f? m?nniskor att f?rst? att Sverige skulle missgynnas av Sverigedemokraternas politik ?r ju att skarpt bem?ta det de st?r f?r. Men hellre tysta ner. ?r politikerna inte p?l?sta eller vad ?r det fr?gan om?

Grunden till hat m?nniskor emellan har jag funnit ligger i att vi v?rderar. De som ?r trygga i sig sj?lva g?r det inte men de flest av oss g?r det och det beror inte bara p? mindesv?rdeskomplex utan det beror p? att vi har l?rt oss att det ?r s? vi ska g?ra, det vill s?ga att vi ska v?rdera. Vi talar om vikten av kristna v?rderingar men det handlar inte om kristna v?rderingar det handlar om kyrkans v?rderingar f?r Kristus sa att vi inte skulle d?ma. Han v?rderade inte. Tv?rtom. Men det verkar helt ha kommit i skymundan.

Om vi ska fungera i det h?r landet s? g?r det inte genom att mobba varandra och dela upp m?nniskor i kategorier som bra - d?liga, goda - onda, ?nskv?rda - icke ?nskv?rda. Vi ?r h?r tillsammans och om vi ska f? bukt med hatet mellan m?nniskor s? kan det aldrig ske genom att bem?ta varandra med tystnad. Eller att s?tta upp staket eller skrika gl?pord efter varandra. Mobbning ?r v?l inget som ska vara okej vare sig i det privata livet eller i politik. Eller?
F?r mobbning handlar ju inte bara om att skrika gl?pord eller genom fysisk handling skada en annan utan det handlar ju ocks? om att inte bem?ta en annan m?nniska.

Jag har m?tt det, tystnaden. I kyrkan och fr?n m?nniskor som st?tt mig n?ra. Till slut var jag tvungen att bryta med de m?nniskor som bem?tt mig med tystnad f?r jag orkade inte b?ra tystnaden. S? ocks? jag blev tyst men jag kunde inte g?ra p? annat s?tt. Och ibland ?r det tyv?rr den enda v?gen som man kan g? n?r inget annat hj?lper i det personliga livet men inom politik s? ska ju polerna kunna m?ta varandra annars ?r det ju ingen politik utan liknar mest diktatur. F?r polerna beh?vs f?r att vi ska utvecklas, s? hemskt ?r det att det onda beh?vs f?r att det goda ska sk?rpa sig och bli gott p? riktigt och inte bara i ord.

Jag hoppas att det snart ska bli uppenbart f?r gemene man och kvinna att kyrkans s?tt att v?rdera beh?ver mista sin kraft och att vi ska f?rst? att vi alla ?r h?r tillsammans och att vi p? n?got s?tt m?ste hitta ett s?tt att fungera tillsammans. Det ?r till och med s? att vi ?r lika mycket v?rda och att vi heller inte kan prata om v?rde n?r vi talar om m?nniskan, f?r m?nniskan ?r ingen sak. Vi ?r ov?rderliga varenda en av oss oberoende av typer och sorter och det ?r sv?rt att ta in det eftersom vi endast ser m?nniskors handlingar och utifr?n det d?mer.
Men sj?lvklart m?ste vi arbeta mot f?rtryck och onda handlingar men s? l?nge vi ser p? varandra med v?rderings?gon s? kommer vi inte vidare tillsammans och d? kan ingenting bli b?ttre, d? forts?tter krigen b?de p? global och privat niv? hemma vid k?ksbordet.

Jag vikarierade som f?rsamlingspedagog en tid f?r n?gra ?r sedan och jobbade med konfirmander bland annat. N?gra ?r senare m?tte jag en av mina konfirmander som ber?ttade att hon m?tt en k?resta, min kommentar till det hela var att det var roligt och s? sa jag: "det ?r du verkligen v?rd." Hon reagerade omedelbart och ifr?gasatte vad jag menade med att hon var v?rd det. Hennes kommentar k?ndes som en spark i magen. F?r det ?r ju n?got som man d? och d? s?ger n?r man vill visa att man tycker om personen men samtidigt fick hennes kommentar upp ?gonen p? mig vad avser v?rderingar. F?r det ?r ju inte klokt att vi h?ller p? att v?rderar hela tiden. Att vissa skulle vara v?rda gott inneb?r ju ocks? att andra inte ?r det. Det inneb?r ocks? att vi inte ?r lika mycket v?rda och det legitimerar i bortre ?nden v?ld och rasism. F?r ingen skulle skada en annan om vi inte s?g p? varandra med v?rderings?gon. S? l?nge vi inte ?r missgynnade s? k?nns det okej, men vad ?r det som s?ger att vi kommer gynnas i alla l?gen? F?r det ?r ju s? med v?rderingar att de kan lika g?rna peka med hotfullt finger mot oss i ett annat l?ge, i en annan tid. S? n?r vi g?r till vallokalerna p? s?ndag s? f?r vi p? n?got s?tt hitta det parti d?r vi m?ter minst v?rderingar och mest m?nsklighet s? kanske det finns hopp om v?rt fina land d?r alla ska f? plats.

Anna-Carin Jansson Rapp den 6 september 2018

6
Veckans text / ?nglar och profeter skulle gr?ta ?ver Sverige
« skrivet: augusti 15, 2018, 19:39:44  »
?nglar och profeter skulle gr?ta ?ver Sverige

S?g en dokument?r h?romdagen utifr?n James Baldwins manus skrivet efter att tre av hans v?nner blivit m?rdade. Medgar Evers, Malcolm X och Martin Luther King Jr. Utifr?n dessa v?nners d?d ber?ttar han sin historia om Amerika. Problemet s?ger Baldwin i en intervju ?r inte hur det g?r f?r en neger h?r eller en svart d?r utan den verkliga fr?gan ?r hur det ska g? f?r landet. Filmaren Raoul Peck l?ter Baldwins r?st tala fr?n 1987 och tecknar bilden av den afroamerikanska historien och vad det inneb?r att vara svart i USA idag. (OBS! Dokument?ren kan ses till den 4 september 2018 p? svtplay.se)

Dokument?ren sa mig att rasism handlar om mobbningen som sker i ett land eller mellan m?nniskor, f?r det ?r ju faktiskt det rasism handlar om, just mobbning. N?r man utesluter, n?r man inte sl?pper in och n?r man motar bort en m?nniska. Det ?r ren och sk?r mobbning och det s?ger ingenting om den som mobbas men allt om den som ut?var mobbningen, den s?ger ocks? mycket om det land som mobbningen f?r h?rja. Om ett land till?ter rasism, det vill s?ga mobbning utan att g?ra n?got ?t det s? talar det om ett land som ?r sjukt och som st?r p? randen av en ravin och som om mobbningen f?r fortg? g?r under. Vi talar ofta om hur en del m?nniskor ?r s? hemska som uttrycker sig rasistiskt men hur ?r vi sj?lva?
F? ?r de samtal som inte inneh?ller bed?mningar och v?rderingar av m?nniskor, samtal d?r vi till och med d?mer andra och vi vill helst s?tta m?nniskor i fack och kategorisera. Negativa m?nniskor ?r farliga f?r h?lsan s?g jag en rubrik ber?tta i DN h?romdagen. Dem ska vi h?lla oss undan, de negativa m?nniskorna kallas f?r energitjuvar. Men vad ?r egentligen en negativ m?nniska och vad ?r en positiv m?nniska?
Varf?r h?ller vi p? att v?rdera hela tiden?
Gurus l?r ut att vi ska avsluta kontakten med negativa m?nniskor, precis som kyrkan l?r de ut ett vi och dom t?nkande som ligger farligt n?ra rasismen. T?nker ocks? n?r jag l?ser om att h?lla negativa m?nniskor borta att det kan vara en form av propaganda. De negativa m?nniskorna har kanske n?got att s?ga om samh?llet som ?r p? v?g att kollapsa n?r man legitimerar uteslutning och mobbningssystem n?r man talar om att man kan st?nga ute m?nniskor som man anser negativa. Endast lyckan och den s? kallade idyllen f?r plats och d?r finns ingen plats f?r kritiskt t?nkande och ifr?gas?ttande och det var ocks? n?got som Baldwin tog upp att Amerika l?nge levt i en fantasiv?rld d?r idyllen har blivit en form av skenv?rld men d?r verkligheten hela tiden legat inunder och sett helt annorlunda ut. Den sociala verkligheten f?rnekas och bristen p? ?vertygelse och personlig auktoritet ses till och med enligt Baldwin som tecken p? sympatiska och demokratiska drag. ?nglar och profeter skulle gr?ta ?ver dagens Amerika s?ger Baldwin.

?nglar och profeter skulle gr?ta ?ver Sverige. Men Sverigedemokraternas kategoriseringar av m?nniskor, vi - dem ?r n?got som skr?mmande nog ?r n?got vi alla h?ller p? med varje dag. Vi tycker att rasister ?r s? hemska men m?nga av v?ra samtal handlar om att g?ra bed?mningar av m?nniskor och till och med s? d?mer vi m?nniskor som vi menar inte passar in d?ribland de som anses negativa och obekv?ma d?rf?r att de ifr?gas?tter den s? kallade idyllen, vi vill s?tta i fack och vi vill kategorisera. Precis som rasisten g?r, precis som m?nga Sverigedemokrater g?r och precis som mobbaren g?r, men ocks? precis som kyrkan l?rt m?nniskor att g?ra. Allt bottnar d?r, i kyrkans m?nniskosyn.

Vi ?r pr?glade av kyrkan. F?r kyrkan har l?rt m?nniskor att t?nka i vi - dem termer. De som g?r r?tt, de som g?r fel, de som ?r goda, de som ?r onda, de som blir r?ddade och de som g?r f?rlorade. De som ?r innanf?r, de som ?r utanf?r. Detta s?tt att kategorisera m?nniskor, att v?rdera m?nniskor och v?r tillvaro ist?llet f?r att uppleva den och ta in den s?som den ?r bottnar i v?rt kristna arv. Allting v?rderas. Man talar till och med om att det ?r viktigt med v?rderingar och det ?r n?got som m?nga h?ller med om. Men vems v?rderingar ska g?lla? Vad och vilka ?r det som kyrkan tycker att vi ska v?rdera?

Baldwin tar ocks? upp n?got som Malcolm X sa ang?ende utanf?rskap. Han sa att den mest segregerade tidpunkten under veckan var kl. 12.00 om s?ndagarna d? de vita satt i sina kyrkor. D? undrar jag vart det kristna k?rleksbudskapet har tagit v?gen och det ?r en fr?ga som jag ofta st?ller mig f?r k?rlek har ju inget att g?ra med v?rderingar eller kategoriseringar av m?nniskor.

Var ?r alla dem som t?nker sj?lva och ifr?gas?tter, v?gar vi inte st? upp f?r v?ra ?sikter i r?dsla f?r att bli betraktade som negativa och d?rmed uteslutas ur den s? kallade gemenskapen i samh?llet?

?nglar och profeter skulle gr?ta ?ver Sverige.

Anna-Carin Jansson Rapp den 14 augusti 2018

7
Veckans text / F?rl?telse - Beh?vs det?
« skrivet: augusti 15, 2018, 19:38:31  »
F?rl?telse - Beh?vs det?

Vad d?ljer sig bakom ordet f?rl?t. Jo, orden synd, skuld och skam.

N?r jag v?xte upp fick jag h?ra att kristendomen ?r den enda religion som har f?rl?telsen. Som vuxen har jag t?nkt, kanh?nda ?r det den enda religion som har ordet synd.

Bakom ordet n?d d?ljer sig ett annat ord och det ?r ordet dom. F?r n?den beh?vs inte om vi inte f?rst blir d?mda.

S? hur k?rleksfull ?r egentligen kristendomen med sin synd och med sin dom, med tortyrredskapet Korset som symbol l?ngst fram i kyrkan och ett offeraltare inunder?

Jag tror det ?r viktigt att ifr?gas?tta alla begrepp som vi s? ofta anv?nder i det dagliga livet. Orden f?rl?telse, v?rde, v?rderingar och s? vidare inneb?r s? mycket mer ?n vi i f?rsta anblicken kan se. F?r bakom dessa ord d?ljer sig en hierarki som st?r ?ver andra, som st?r ?ver dig och mig.
Det som vid f?rsta anblicken kan verka k?rleksfullt kan vara n?got som suger musten ur oss. Som tar all v?r kraft s? att n?gon annan kan ta vid d?r v?r kraft slutar och det ?r n?got som beh?ver uppm?rksammas.

Vi jagar f?rl?telsen, den ska enligt vissa g?ra oss fria, vi b?r p? b?rdor om krav p? att f?rl?ta som andra lagt p? oss.

Att f?rl?ta framst?lls ofta som v?gen till f?rsoning och lycka. Men ska och b?r man verkligen f?rl?ta allt? Jag t?nker p? barn och unga som uts?tts f?r incest, eller kvinnor som uts?tts f?r v?ldt?kt, m?nniskor som uts?tts f?r misshandel och s? vidare. Ska dessa m?nniskor verkligen f?rl?ta dem som gjort dem illa? Ska vi verkligen likt Kristus f?rl?ta ocks? det mest barbariska. Sedan ska man ocks? st?lla fr?gan om det som st?r i Bibeln ?r sant till punkt och pricka f?r det har skrivits om och ?versatts och tolkats under l?ng, l?ng tid. De m?nniskor som skrev Bibeln hade ocks? sin bakgrund och sina grunder till varf?r de skrev ner det de skrev ner ?ven om mycket s?kert ocks? ?r kommet av gudomlig inspiration. Men Gud har p? intet s?tt slutat verka genom m?nniskors ord idag, det gudomliga ?r allest?des n?rvarande men man m?ste alltid ifr?gas?tta varf?r saker s?gs och varf?r vissa begrepp blir s? viktiga att man kan grunda en hel religion p? det.

F?r ordet f?rl?t ?r som jag uppfattat det grunden i kristendomen. S?som jag fick h?ra under min uppv?xt s? tog Jesus Kristus p? sig v?ra synder f?r att vi skulle f? evigt liv och bli f?rl?tna. Men sa Jesus verkligen s??

Jag ?r inte s? s?ker p? det.

I 16 kapitlet i Johannesevangeliet s? talar Jesus om att han ska s?nda Sanningens ande och att han ska visa v?rlden vad synd och r?ttf?rdighet och dom ?r. Han s?ger "Synd: de tror inte p? mig. R?ttf?rdighet: jag g?r till Fadern, och ni ser mig inte l?ngre. Dom: denna v?rldens h?rskare ?r d?md."

Han ger ingen f?rklaring till detta d?rf?r att han s?ger att l?rjungarna inte kan ta emot det utan h?nvisar till sanningens ande som ska ber?tta mer.

Jesus som jag uppfattat det enligt Bibeln v?nde upp och ned p? v?rdehierarkin s? att den minsta blev den st?rsta. Med detta kanske han ocks? menade att vi ?verhuvudtaget inte ska v?rdera, men helt klart s? tyckte han att vi ska reagera p? det som ?r r?tt och fel utan att f?r den skull v?rdera m?nniskor s?som bra-d?liga.

Att anv?nda begrepp som dom-n?d och synd-f?rl?telse inneb?r ocks? att vi delar upp och v?rderar m?nniskor och inte ?r det speciellt k?rleksfullt, om nu kristendomen ?r en religion som anser att k?rleken ?r det viktiga i m?tet med m?nniskan.

Anna-Carin Jansson Rapp den 19 juli 2018

8
Veckans text / Om?nsklig perfektionism
« skrivet: augusti 15, 2018, 19:35:56  »
Om?nsklig perfektionism

M?nniskan ?r stressad idag, kanske inte bara pga av den h?ga arbetsbelastningen.
Stressen verkar snarare handla om att vara perfekt som individ.
Vara lyckad och lycklig!

Samh?llet tyngdes f?r m?nga under l?ng tid av kyrkan som la tunga b?rdor p? m?nniskor i form av skam och skuldk?nslor som m?nniskan egentligen inte beh?vde b?ra p?. Man skulle sk?mmas om man sa eller handlade fel och be om f?rl?telse. Att be om f?rl?telse ?r n?got som kan vara bra n?r den vill tala om att man ?ngrat det man tillfogat n?gon men n?r personen som ber om f?rl?telse samtidigt ska sk?mmas d? blir det n?got negativt.

Idag har gurus, i v?rt sekulariserade samh?lle, till st?rsta del ist?llet tagit ?ver kyrkans roll som sanningss?gare om r?tt och fel, d?rut?ver har de p? samma s?tt anammat kyrkans s?tt att inneha ett koncept som man kan tj?na pengar p?. Och d? m?ste man g?ra m?nniskor beroende av sitt koncept.

De flesta koncept handlar om snabbaste v?gen till lycka. Det handlar d? ofta om att man ska sluta t?nka p? sitt f?rflutna, sluta ?lta, s?ga stopp till de sorgsna tunga tankarna och g? vidare. Man ska enligt m?nga koncept g?ra och t?nka p? ett visst s?tt f?r att n? lyckan. Lyckan ?r d? ofta kopplad till att vara lyckad.
Det ?r v?l kanske d?r som kyrkan och gurus skiljer sig ?t, men egentligen inte eftersom perfektionism i detta livet i kyrkans v?rld kan leda till att man hamnar p? r?tt st?lle efter d?den och det kan ju vara en fin sak att g?ra. S? med avseende p? perfektionism s? ?r de egentligen lika i det ocks?, det ?r bara att gurus menar att man kan bli lycklig och n? himlen redan h?r p? jorden genom att t?nka p? r?tt s?tt, g?ra p? ett visst s?tt. Helt enkelt f?lja n?gon annans tankar, n?mligen gurun sj?lv.

P? facebook finns det m?nga gurus som n?rmast tillbes av sina f?ljare. Det finns till och med en liten bild man kan l?gga in med tillbedjande h?nder n?r man skrivit kommentarer (s?som lucia h?ller sina h?nder i ett luciat?g). Bara namnet f?ljare som anv?nds i facebook-v?rlden ?r n?rmast religi?st i sitt uttryck. Jesus, Buddha och Muhammed hade ju ocks? f?ljare.
S? egentligen ?r v?rt samh?lle inte alls sekulariserat.
Pr?stk?porna har bara till st?rsta delen ?vertagits av gurus!

N?r ska m?nniskan inse att det ?r dags att b?rja lyssna till sig sj?lv. Vi kan det framf?rallt om den v?g som vi sj?lva ska g? h?r i livet. Vi vet i v?ra sj?lar den v?g vi ska g? f?rutsatt att vi inte blir stoppade p? v?gen och det ?r tungt att vara med om men man f?r f?rs?ka att aldrig ge upp och lyssna till barnet inom sig vars klossar ramlat ner och ta kloss f?r kloss bit f?r bit i livet och bygga upp tornet igen. Det kommer falla m?nga g?nger.

N?r jag var mellan 18 till 22 ?r s? hade jag en intensiv period n?r jag skrev mycket tankedikter, kallade det s? f?r det var tankar om livet, i vilket fall som helst s? skrev jag om barnet inom oss, det barn som om det inte blivit kr?nkt tar klossarna som ramlat ner fr?n tornet och bygger upp det igen. Jag skrev om att det vuxna kan misstr?sta men att barnet inte ger upp, att barnet i oss ?r hoppet som ?r det sista som ?verger oss.

Lyssna till dig sj?lv. Du ?r god nog i dig sj?lv. Du beh?ver inte lyssna till n?gon, inte till mig heller, t?nk sj?lv, bed?m sj?lv vad som k?nns r?tt f?r dig. L?t dig aldrig luras att lyssna till auktorit?ra m?nniskor vare sig i kyrkan eller gurus, politiker eller andra som s?ger sig ha r?tt eller sitta inne med svaren om hur du beh?ver eller ska f?r?ndra ditt liv. T?nk alltid kritiskt! Vad har den h?r m?nniskan att vinna p? att s?ga detta?

Nyligen har vi svenskar skr?mts halvt ihj?l av att ha f?tt en folder hemskickade fr?n stat och myndigheter, den heter: "Om krisen eller kriget kommer". Bara titeln s?ger en del om att foldern inte ?r till f?r att st?tta m?nniskor i kris utan f?r att skapa och g?da den r?dslokultur som v?rt samh?lle l?nge varit f?rgad av men som p? senare tid n?rmast har g?tt upp i skruv.

Sk?nker dessa m?nniskor som skrivit den d?r foldern inte en tanke p? de flyktingar som kommit till v?rt land f?r att n?gonstans finna ro, eller ?r det kanske meningen att skr?mma bort flyktingar eller stoppa den invandring som vi har genom att skr?mmas. Det var 57 ?r sedan denna typ av folder kom ut senast. ?ret var d? 1961. Det kanske t?l att t?nkas p? vad det d? var som gjorde landet Sverige s? i behov av att skicka ut en s?dan folder. Inte blev det v?rldskrig i alla fall. Men m?nniskan har st?llt till med mycket annan skit som st?rt och f?rst?rt mycket i v?r milj? s? visst finns det fog f?r att vara f?rberedd f?r kriser men krig var kanske inte helt n?dv?ndigt att fl?ska till med.

Hur som helst s? finns det m?nga som vill ha ordet och tj?na pengar p? det och det t?l att t?nka b?de en och tv? g?nger vad som ligger bakom det n?gon s?ger, man kan ibland beh?va bli n?stintill paranoid f?r att inte bli riktigt br?dad p? livet. S? om det ?r n?gon som s?ger till dig att du ?r paranoid s? ska du fundera en stund p? vad den personen har att vinna p? att s?ga s? till dig eller om dig. Kanske du rent av har ett och annat att s?ga om den personen. Kanske personen ifr?ga vill g?ra dig tyst.

Men tro p? dig sj?lv och tala. F?r du har svaren inom dig sj?lv. Du kan sj?lv, precis som det lilla of?rst?rda barnet s?ger:

- Kan sj?lv!

Ge inte upp!
Jag t?nker ofta p? att jag inte orkar och jag har m?nga g?nger varit mycket n?ra att ge upp, men det ?r alltid barnet inom mig som hindrat mig att ge upp. F?r barnet inom mig ?r hoppet som ?r det sista som ?verger mig. Ibland kan till och med hoppet k?nnas svagt men d? finns d?r en svag strimma ljus som om jag tittar noga kan se och det ?r min l?ngtan, min l?ngtan efter n?got annat ?n det som ?r och det som pl?gar mig.

Livet handlar om mycket mer ?n att vara lyckad och lycklig, din v?g och vad som ?r viktigt f?r dig h?r i livet ?r det bara du som k?nner och vet, v?gen kan vara krokig och smal, men den ?r i alla fall din s? l?t ingen f? dig att tro att du m?ste f?lja deras v?g f?r de kan n?mligen inte helt k?nna dig och f?rst? sig p? dina behov och tankar, det kan bara du sj?lv och det ?r gott nog.

Du beh?ver inte vara perfekt, det ?r inte de s? kallade "gurusarna" heller. Det ?r det m?nskliga som ?r det gudomliga, inte det perfekta. Det finns inte en m?nniska som blivit glad och upplyft av en perfekt m?nniska. D?remot kan en m?nniska som visar m?nskligt bem?tande f? dig att tro p? livet igen och det kan nog vara granne med lyckan.

Anna-Carin Jansson Rapp den 20 juni 2018

9
Veckans text / Brev till dig som ?r kyrkskadad - Du ?r inte ensam
« skrivet: april 29, 2018, 18:35:18  »
Brev till dig som ?r kyrkskadad 26/4-2018
Du ?r inte ensam


Pekfingret i ryggen. Jag tvingades till kyrkan och till platser och g?rom?l som jag inte ville. De tog ifr?n mig min vilja och till?t mig inte att k?nna sorg, vrede och oro. Endast gl?djen var till?ten.
Det var ocks? s? att alla andra k?nslor ?n gl?djen visade att man var l?ngt ifr?n Gud enligt dem. Men det tror jag inte p? l?ngre. Alla k?nslor beh?ver f? komma till uttryck.
Jag tror att om det inte f?r det s? kommer man l?ngt ifr?n sig sj?lv och eftersom jag tror att Gud bor i v?r sj?ls centrum s? kan vi nog k?nna oss l?ngt fr?n Gud om vi inte till?ter oss att vara ledsna, arga och oroliga n?r vi har fog f?r det.
Om endast gl?djen ?r till?ten s? f?rsvinner den. Ingen kan pressas att vara lycklig, endast genom att f? k?nna det man k?nner kan man vara den man ?r och d? f?r gl?djen utrymme. S? tror jag.
Du beh?ver inte tycka som jag. Vi ?r individer och ?ven om du som jag ?r kyrkskadad s? b?r man nog aldrig j?mf?ra uppv?xter. Kanske g?r man det f?r att man g?rna vill k?nna gemenskap till varje pris n?r man upplevt utanf?rskap.
Att vara kyrkskadad handlar om s? mycket mer ?n att dela liknande erfarenheter f?r v?ra erfarenheter kan skilja sig markant fr?n varandra s? det kanske inte ?r det som ?r det viktiga, det viktiga med att m?ta andra kyrkskadade ?r nog att k?nna att man inte ?r ensam.

Du kom hit till v?rlden. Till f?r?ldrar som du inte hade valt. Du fick m?ta deras verklighet och gjorde den till din, men s? b?rjade din egen vilja v?xa. Kanske fick du som jag veta att din vilja stod i skogen och v?xte men d?r v?xer det ju s? det knakar s? lyssna nu in?t till vad den lilla flickan eller pojken inom dig har att ber?tta f?r dig om livet.
Du kanske tappade bort dig sj?lv n?r du m?tte auktorit?ra m?nniskor som inte lyssnade p? dig och inte till?t dig att vara orolig, arg och ledsen n?r du hade fog f?r det. Men det ?r inte f?rsent f?r att l?ra k?nna dig sj?lv, vem du ?r och vad du s?ras av och vill h?r i livet.

Det kanske mest framtr?dande inom kyrkan ?r just detta med r?dslan.
R?dslan har en funktion. F?r r?dda m?nniskor kan man styra och r?dda m?nniskor v?gar inte ber?tta om vad de varit med om.
Karin Boye skrev att det ?r tilliten som skapar v?rlden, hon hade s? r?tt. Har ofta t?nkt p? det d?rf?r att jag saknade tillit under min uppv?xt. I kyrkan fick jag tv?rtemot l?ra mig att vara misst?nksam och ifr?gas?tta om jag var tillr?ckligt bra, duktig och ren. Man skulle vara redo n?r Jesus skulle komma tillbaka och d? var man tvungen att ha koll p? om man var det. Man d?g allts? inte som man var.
Jag l?rde mig att det m?ste vara n?got fel p? mig och att jag m?ste hitta det och r?tta till det innan det var f?rsent.
Jag l?rde mig att d?den var hotfull, b?de sj?lva d?ds?gonblicket och det som kommer efter eftersom de skr?mde m?nniskor med helvetet om man inte var redo.
F?rst p? senare tid har jag kunnat ta till mig att d?ds?gonblicket s?llan ?r ot?ckt, att man inte tappar andan utan att man helt enkelt slutar andas. Man s?ger ju ofta att hon/han somnat in. S? stilla ?r ofta d?den.
Och vad ska man s?ga om helvetet, vad ?r det f?r ondskefulla m?nniskor som hittat p? det? Vad har det med det kristna k?rleksbudskapet att g?ra?
Varf?r ?r auktorit?ra f?respr?kare f?r kristendomen ?verhuvudtaget s? fokuserade p? ondskan, man skulle kunna tro att de tror p? dj?vulen och inte p? Gud. Fokus borde ligga p? k?rleken och tilliten framf?rallt. Men det ?r inte min erfarenhet att det g?r det i kyrkan.

Det ?r inte l?tt att v?xa upp i en pingstf?rsamling sa en person till mig som sj?lv vuxit upp i en pingstf?rsamling och alltj?mt var medlem d?r. Hon sa att jag f?rst?r precis hur du k?nner. Det var en person som jag inte f?rv?ntade mig skulle s?ga det. En person som sett mig v?xa upp och som varit allt annat ?n kritisk till Pingstkyrkan.
Det betyder s? mycket f?r mig att hon sa det. Hon blev som ett vittne till vad jag varit med om.
Jag kan egentligen inte med ord beskriva den k?nslan som jag k?nde n?r hon sa s? men det har att g?ra med att inte vara ensam om sina upplevelser. Dels att hon kunde k?nna igen sig i mina upplevelser men ocks? att hon hade sett mig genom livet och f?rst?tt vad jag pl?gats av d?rf?r att hon sj?lv pl?gats av kyrkan.
Det var bara n?gra f? ord men de betyder s? oerh?rt mycket f?r mig.
N?r jag har mina m?rkaste stunder s? t?nker jag att det bara ?r fel p? mig och att det ?r d?rf?r jag reagerat p? kyrkan d?rf?r blev det s? viktigt f?r mig att hon sa att hon f?rstod f?r hon hade ocks? vuxit upp i en pingstf?rsamling och liksom jag pl?gats genom livet p? grund av det.
Jag var inte ensam.
Det ?r ocks? d?rf?r jag vill skapa dessa samtalsgrupper f?r n?r man inte har n?gon som kan s?ga att jag k?nner likadant s? kan man tro att det ?r fel p? en som person och det ?r v?ldigt sv?rt att leva med s?dana tankar. Det ?r s? viktigt att f? veta att man inte ?r ensam.

Du ?r inte ensam. De tog kanske din gl?dje ?ver livet men de kan aldrig ta ifr?n dig dina erfarenheter och dem kan du dela med andra som liksom du skadats av kyrkan. Tillsammans kan vi k?nna oss starka n?r vi delar v?ra erfarenheter med varandra f?r d? vet vi att vi inte ?r ensamma.
Min erfarenhet ?r att auktorit?ra m?nniskor inom kyrkan tystar kritiska r?ster inom kyrkan med tystnaden f?r de vet att m?nniskan inte vill vara ensam. S? kyrkskadades r?ster h?rs inte, det ?r s? f? som v?gar prata och ber?tta vad de varit med om f?r de har blivit skr?mda genom tystnaden.
Till dig som k?mpar med ?ngest p? grund av kyrkan vill jag s?ga att Du ska minnas att de som tystat dig genom att bem?ta dig med tystnad har haft en avsikt med det och det ?r f?r att de inte vill att du ska ber?tta vad du varit med om i kyrkan f?r d? skulle de r?ka illa ut.
Mycket av det som sker inom kyrkan ?r n?stintill kriminellt och ibland s? ?r det kriminellt s? det ?r viktigt att du som farit illa eller far illa av kyrkan b?rjar ber?tta. Det finns m?nga som liksom du lider i tysthet.
G?r din r?st h?rd, du beh?ver det f?r din egen skull och det finns m?nga som beh?ver f? h?ra att de inte ?r ensamma.
Skriv g?rna till mig om du vill.
Adress
Stora Hjortar?d 910
268 68 R?st?nga
eller e-post
anna-carin@urbra.se

Varma h?lsningar
Anna-Carin Jansson Rapp den 26 april 2018

10
Veckans text / Knutby - fr?n paradis till helvete
« skrivet: februari 17, 2018, 17:53:14  »
Knutby - fr?n paradis till helvete

S?g Uppdrag granskning om Knutby ig?r avsnitt 19 - Knutby - fr?n paradis till helvete. Ville skriva direkt efter programmet men blev lamslagen. Precis som medlemmarna i Knutby gav uttryck f?r s? var de just lamslagna av r?dsla s? de kunde inte bryta sig loss fr?n f?rsamlingen trots att de levde i helvetet. Karismatiska och dominanta ledare f?r m?nniskor att lyda och tappa sin tilltro till sig sj?lv och sin egen inre r?st om vad som ?r bra och d?ligt, r?tt och fel.

F?r vi beh?ver alltid g? till v?rt eget inre och hitta vad det ?r som vi tycker, inte fr?ga andra, f?r trots att vi m?nniskor ?r lika s? ?r vi individer och det ?r alltid viktigt att vi f?ljer v?rt eget hj?rta f?r att undvika att bli hj?rntv?ttade.

Hj?rntv?tt bygger p? r?dsla. Auktorit?ra m?nniskor g?r andra m?nniskor illa med hj?lp av r?dsla.
Det kan jag skriva under p? f?r det har jag lidit av och lider alltj?mt av. R?dsla f?r mycket h?r i livet men ocks? och kanske fr?mst f?r d?den. Men ocks? r?dslan f?r att uttrycka mig om det som gjort mig r?dd. Det ?r en kamp var g?ng att s?tta mig ner och skriva om det som kyrkan gjort mot mig. Det som pl?gat mig mest inom kyrkan ?r att n?r man som f?rsamlingsmedlemmarna i Knutby gav uttryck f?r g?r fel eller ?r fel s? blir man utfryst, isolerad. Det uppst?r en kompakt tystnad runt omkring dig som person. De ber?ttade till och med om misshandel. Men det fr?msta vapen som auktorit?ra m?nniskor anv?nder ?r att tysta m?nniskor genom tystnad. Det ?r en effektiv metod och den har jag f?tt k?nna p? m?nga g?nger. Den ?r s? tacksam att anv?nda d?rf?r att offret k?nner att det ?r fel p? honom eller henne d?rf?r att man blir utanf?r. ?r man utanf?r s? k?nner man sig konstig, fel p? och det finns inget s? effektivt s?tt som det om man vill tysta m?nniskor med mindre "passande" ?sikter, s?tt, tro osv.

Politisk korrekt ?r ett ot?ckt ord. Det har f?tt mig att fundera ?ver vart det kommer ifr?n. V?rt samh?lle s?gs av en del bygga p? en kristen v?rdegrund och kristna v?rderingar. Ligger det bakom ordet politisk korrekt? Ska v?rt samh?lle f?rresten bygga p? en kristen v?rdegrund n?r vi faktiskt ?r ett sekulariserat land och ska s? vara eftersom v?rt land har en m?ngfald olika nationaliteter och tros?sk?dning? Religionsfrihet v?rnas men religionsfrihet f?r vem? Barnen och ungdomarna verkar inte ha n?gon religionsfrihet om de v?xer upp i kristna hem.

Det verkar vara sv?rt att se f?r m?nga vilken makt som kyrkan fortfarande har i samh?llet.
V?ra v?rderingar, vems ?r dom? Varf?r tycker vi som vi tycker om r?tt och fel, bra och d?ligt?
Kanske ska man ta sig en extra funderare p? det.

N?got som likt en r?d tr?d gick igenom programmet om Knutby p? Uppdrag granskning var att f?rsamlingsmedlemmarna gav uttryck f?r r?dslan f?r att vara fel. N?r man var bra och n?r man var fel var n?got som de auktorit?ra ledarna best?mde.

En del fr?gar sig hur intelligenta m?nniskor kan g? p? sekteristiska tros?sk?dningar. Det ?r inte sv?rt. Det handlar om hj?rntv?tt, det handlar om att man skr?ms till vettet och om man n?gon g?ng har varit r?dd s? vet man att r?dsla har inget med f?rnuft att g?ra. N?r det kommer till r?dsla s? stannar hj?rnan d? kan man inte riktigt t?nka klart och d? f?rlitar man sig p? andra.

Hj?rntv?tt f?rekommer inom m?nga samfund, inte bara i Knutby f?rsamling. Sj?lv har jag erfarenhet av hj?rntv?tt inom s?v?l Pingstkyrkan, missionskyrkan och svenska kyrkan och jag kan intyga att hj?rntv?tt som bygger p? r?dsla f?rekommer inom samtliga samfund. Det handlar mest om vilka m?nniskor som befinner sig inom kyrkan, men det jag har erfarit m?nga g?nger ?r att kyrkan ?r ett tillh?ll f?r maktm?nniskor och ingenting ?r s? effektivt som att skr?mma m?nniskor f?r att f? dem att lyda och f?lja det den auktorit?ra m?nniskan best?mmer. De styr ?nda in i hj?rnan. Ta detta med att man inte ska t?nka p? vissa saker och att man ?r ute p? irrv?gar om man b?rjar ifr?gas?tta och att man till och med kan f? h?ra att man har dj?vulen inom sig om man ?r kritisk eller f?r den delen lider av n?got kroppsligt symtom. Visserligen s? ?r Knutby fruktansv?rt magstarkt men tendensen att skr?mma m?nniskor genom r?dsla och p? det s?ttet hj?rntv?tta m?nniskor att tro och g?ra p? ett visst s?tt finns i h?gre och mindre grad inom samtliga trossamfund och ?verallt d?r maktm?nniskor finns.

En av f?rsamlingsmedlemmarna gav till slut uttryck f?r hur skr?mmande det ?r att om man blir pressad under l?ng tid s? blir man n?gon form av k?rl som man kan fylla med vad som helst. Att en del kan tycka att de var idioter eller svaga som gick med p? det, men det var s? h?rt. Hon ?nskade att historien med Knutby ska visa p? att m?nniskor som blir utsatta f?r s?nt i andra sammanhang skulle f? hj?lp att se vad de blir utsatta f?r genom att se p? vad som h?nde i Knutby. F?r som hon sa s? tror hon att det f?rekommer p? andra st?llen ocks? p? olika s?tt.

S? ?r det. Knutby ?r extremt p? m?nga s?tt men k?rnan ?r densamma. Att skr?mma m?nniskor f?r b?de livet och d?den. Att best?mma vad som ?r r?tt och fel, bra och d?ligt s? att vissa m?nniskor och beteenden klassas som fel. Det ?r en grogrund f?r mobbning och denna typ av mobbning tar d?d p? m?nniskors sj?lar. Jag ?nskar att lagen kommer sk?rpas fram?ver s? att det blir f?rbjudet att skr?mmas. Men hela v?r kultur ?r uppbyggd p? skr?msel. Det ?r en r?dslokultur vi lever i men det ?r v?rt och viktigt att t?nka p? varifr?n alla dessa r?dslor kommer ifr?n. Kyrkan har alltj?mt makt ?ver m?nniskors sj?lar utan att vi riktigt vet om det. Vara bra- d?lig, vara r?tt- fel, vara utanf?r- vara innanf?r, vara avvikande- vara politisk korrekt.
M?nga - ismer bygger p? detta s?tt att t?nka och det var kyrkan som lade v?rdegrunden.

Anna-Carin Jansson Rapp den 16 februari 2018

11
Veckans text / Idag f?r tio ?r sedan
« skrivet: november 23, 2017, 11:18:49  »
Idag f?r tio ?r sedan

Min ursprungsid? med Existensgrupper b?rjade ta form p? dagen f?r tio ?r sedan.
Den 7 november 2007.
D? formulerade jag mina f?rsta tankar inf?r start av eget f?retag som jag skulle kalla Existens och uttryck. Jag uttryckte min ?vergripande aff?rsid? s? h?r:
"St?rka ungdomars (m?nniskors) livsmod, dvs mod att m?ta livet, sig sj?lva och varandra, s?som vi ?r och reflektera ?ver det f?r att kunna n?rma oss varann och oss sj?lva med ?kad respekt och k?rlek. Detta kan ske genom att skapa livsrum i form av existensgrupper."
Skrev ocks? att det ?r sj?lva fr?gorna som ?r viktiga, att existentiella fr?gor inte har n?gra klara svar och att svaren b?r var och en inom sig och att de kan berika oss sj?lva och varandra om vi b?rjar n?rma oss dem h?r i livet men att m?let inte ?r de f?rdiga svaren. M?let ?r att v?ga st?lla fr?gorna om livet i m?tet med oss sj?lva och varandra.

Idag f?r exakt tio ?r sedan formulerade jag mina f?rsta ord om Existensgrupper. Vilken fin k?nsla att plocka fram planeringsboken fr?n d?. Jag f?rs?kte under m?nga ?r starta Existensgrupper f?r ungdomar. Jag v?nde mig till cirka 500 skolor och ?ven fritidsg?rdar och enhetschefer p? s?dana. Skrev till dem men det var kanske sammanlagt endast 20 rektorer och enhetschefer som ville tr?ffa mig f?r en intervju. Jag f?rstod att barns och ungdomars egna tankar inte stod h?gt i kurs. Men jag brinner ?n idag f?r att ungdomar ska f? uttrycka sig och sina tankar om livet men ocks? sin egen tro ?ven om jag tycker att barn ska uppmuntras i att leka ist?llet f?r att fundera ?ver s?dana saker, men b?de barn och ungdomar beh?ver ju f? k?nna att deras egna tankar ?r oerh?rt viktiga f?r att f? kraft att leva och tro p? sig sj?lva s? att de inte l?ter n?gon annan exempelvis kyrkan styra ?ver deras tro och tankar.

Men det ?r inte s? konstigt att min id? inte fick genomslag bland skolor d? det var pr?sten som en g?ng i tiden undervisade i skolan. De sp?r som kyrkan satt i skolan och samh?llet i ?vrigt ?r inte n?got som f?rsvinner. Samh?llet ?r genomsyrat av v?rderingar som kommer fr?n kyrkan ?ven om vi idag s?ger att vi lever i ett sekulariserat land. Jag tycker det ?r s? sorgligt att ungdomar inte blir lyssnade p? mer ?n de g?r. De ska l?ra sig s? mycket om vad andra sagt, andras teorier om allt m?jligt men de l?r sig aldrig att lyssna till sig sj?lva. Kanske vill inte samh?llet det? Kanske ville inte kyrkan det? Kanske finns en r?dsla bland styrande i samh?llet f?r att skapa utrymme f?r ungdomar att uttrycka sig och tro p? sina egna tankar, att tro p? sig sj?lva helt enkelt. Men jag t?nker att det skulle g?ra att de fick en god sj?lvk?nsla om de blev lyssnade till och fick k?nna att deras tankar ?r viktiga. Det kanske skulle skapa ett b?ttre samh?lle om det fanns mer utrymme f?r det om fler fick k?nna att deras tankar ?r viktiga.

Vad tycker du?
V?lkommen in till v?rt forum och samtala om detta.
D?r kan du bland annat beskriva eller ber?tta om hur kyrkan har p?verkat dig eller ditt liv. Mycket i v?rt samh?lle grundar sig p? kyrkans tro och v?rderingar ?ven om vi s?ger oss leva i ett sekulariserat land. Innan kyrkan skiljde sig fr?n staten har kyrkan haft ett stort inflytande ?ver m?nniskan l?ng tid tillbaka i tiden vilket sj?lvklart p?verkat samh?llet och v?r m?nniskosyn.

Anna-Carin Jansson Rapp den 7 november 2017

12
Hur har kyrkan p?verkat dig/ditt liv? / Kyrkans p?verkan i ditt liv
« skrivet: november 07, 2017, 18:19:35  »
H?r kan du beskriva eller ber?tta om hur kyrkan har p?verkat dig eller ditt liv. Mycket i v?rt samh?lle grundar sig p? kyrkans tro och v?rderingar ?ven om vi s?ger oss leva i ett sekulariserat land. Innan kyrkan skiljde sig fr?n staten har kyrkan haft ett stort inflytande ?ver m?nniskan l?ng tid tillbaka i tiden vilket sj?lvklart p?verkat samh?llet och v?r m?nniskosyn. V?lkommen att ber?tta om hur kyrkan p?verkat dig eller ditt liv.
V?nliga h?lsingar
Anna-Carin Jansson Rapp

13
Veckans text / Fundamentalistisk ateism
« skrivet: september 07, 2017, 14:39:51  »
Fundamentalistisk ateism

Det ?r inte religionerna i sig som ?r problemet. Problemet ligger hos de auktorit?ra m?nniskorna. De som vill styra andra m?nniskor att t?nka, tycka och tro som de.
Min erfarenhet ?r den att kyrkan ?r ett tillh?ll f?r maktm?nniskor f?r hela uppl?gget hj?lper till att h?lla m?nniskor i underl?ge och hindrar dem att t?nka sj?lva. Det handlar om att om man inte st?ller upp p? konceptet s? blir man utanf?r. Det ?terfinns ?verallt d?r gruppen inte till?ter olikt?nkande. D?rf?r ?r det s? farligt med kyrkor och institutioner men det ?r som jag krasst f?tt uppleva inte bara f?rekommande i kyrkor.

Jag fick en kalldusch i dagarna n?r jag uppt?ckte att denna fundamentalism ?ven ?terfinns bland ateister. En ateist jag kom i kontakt med talade om en metod som kallas Street Epistemology. Enligt information om den s? s?ger den sig vilja f? m?nniskor att t?nka sj?lv. Man lyfter fram Sokrates som f?rebild, men man talar om att syftet med metoden ?r att f? m?nniskor att tvivla p? sin tro. Man st?ller fr?gor som blir som gruskorn i skorna p? den troende och som en dag ska f? den troende att b?rja tvivla.

Att l?gga gruskorn i skorna p? m?nniskor som har en tro f?r att f? dem att tvivla och se verkligheten fick mig att reagera.
F?r Vem best?mmer vad som ?r verklighet?
Vem best?mmer vad man ska tro p? och inte tro p??
Jag har en tro ?ven om jag blivit kyrkskadad och min tro kan ingen kyrka ta ifr?n mig. Den tron kan eller f?r heller inte en ateist ta ifr?n mig. Varken ateister eller kyrkliga ska best?mma vad m?nniskor ska tro p?. Alla har r?tt att tro p? vad de vill. Jag tror inte Sokrates menade att man skulle l?gga gruskorn i skorna p? m?nniskor f?r att f? dem att tvivla. Jag tror bara han ville att m?nniskor skulle t?nka sj?lva. Jag tror heller inte att Sokrates ville att m?nniskor skulle t?nka som han.

Visst finns det m?nniskor som blivit hj?rntv?ttade och beh?ver hj?lp att ta sig ur en negativ tros?sk?dning som f?rd?rvar deras liv men den hj?lpen ska ?tminstone ske ?ppet och ?rligt och inte p? ett manipulativt s?tt. S? oetiskt och skr?mmande!

Jag har min tro och den ska varken kyrka eller ateister ta ifr?n mig och de Existensgrupper som jag ska starta ?r ?ppen f?r troende s?v?l som icke-troende. Syftet med Existensgrupper f?r kyrkskadade ?r att dela sina erfarenheter f?r att inte k?nna sig ensam med sina upplevelser och kunna st?rka varandra att st? upp f?r sin egen tro och sina egna tankar. F?r jag tror och har upplevt att vi blir till n?r vi f?r uttrycka oss och n?gon lyssnar. D? kan vi finna v?r egen v?g i livet. Ingen ska s?ga till dig vad du ska t?nka, tro eller tycka. Vi har fortfarande b?de ?siktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet i det h?r landet och det ska vi v?rna om!

Anna-Carin Jansson Rapp texten skrevs den 29 augusti 2017

14
Det gl?mda barnet inom kyrkan / Det gl?mda barnet i religi?sa milj?er
« skrivet: september 07, 2017, 12:12:27  »
Det gl?mda barnet
Hur p?verkas barnen och ungdomarna i religi?sa milj?er?

Som uppv?xt i en frireligi?s milj? ?r min erfarenhet fr?mst d?rifr?n men fr?n ton?ren fick jag ?ven erfarenhet av det som d? kallades statskyrkan men som idag ocks? ?r en frikyrka.
Jag vill tala lite om det gl?mda barnet.
F?r det ?r ofta barnen och ungdomarna som skadas allvarligast i s?dana st?ngda milj?er.
Frikyrkor har sektliknande inslag, i mina religionsvetenskapliga studier p? universitetet talade man faktiskt om att frikyrkor ?r sekter d? det inneh?ller ett exkluderande f?rh?llningss?tt, vi och dom utanf?r kyrkan och ett inkluderande f?rh?llningss?tt med kriterier som man ska uppfylla f?r att vara kristen, d?ribland dop i vatten, dop i anden, f?rbud mot sex innan ?ktenskap och alla dessa icke nedskrivna regler som f?rgar en f?rsamling d?r man ofta har fullst?ndig koll p? sin n?sta.
Jag v?xte upp i Pingstkyrkan, en erfarenhet som jag m?nga g?nger ?nskat att jag hade varit utan men som jag vid m?ten med m?nniskor f?rst?tt kan ge mig en djup f?rst?else f?r andra som lidit p? grund av sin uppv?xt i s?dana milj?er. D? ?r den erfarenheten ov?rderlig.

Barn och ungdomar som v?xer upp i frireligi?sa milj?er och d? talar jag utifr?n egen erfarenhet f?r ofta lida under skam och skuldk?nslor som de inte beh?ver b?ra p?. Pastorer och pr?ster med maktanspr?k och en f?rm?ga att manipulera m?nniskor s?nder ut budskap om m?nniskans otillr?cklighet och ondska, de p?talar g?ng p? g?ng hur d?lig m?nniskan ?r och hur ov?rdig hon ?r, hur smutsig och oren hon ?r och full av synd.
Alla dessa negativa bilder av m?nniskan matas g?ng p? g?ng ut ?ver f?rsamlingen i en frikyrka och det ?r enligt min erfarenhet fr?n olika frikykor ett genomg?ende tema.
Samtidigt erbjuder pastorn eller pr?sten syndernas f?rl?telse. Pastorn eller pr?sten sitter allts? inne med r?ddningen, passande nog tar denne upp detta efter att ha skr?mt slag p? sin f?rsamling och f?rsamlingen kan till och med uppleva det som att pastorn eller pr?sten ?r en hj?lte. M?nga pastorer och pr?ster blir upph?jda med superlativer. De ben?mns ju ocks? s?som Guds representanter p? jorden. Som s?dana kan man ju tycka att de ska b?ra det ansvar som kommer av att vara Guds representant p? jorden men ingalunda.

Det finns m?nniskor som inte orkar b?ra s?dana tunga ok som l?ggs p? fr?n pastorer, pr?ster, ?ldstebr?der och andra auktorit?ra personer inom f?rsamlingar och det kan f? ?desdigra konsekvenser i form av djupa depressioner och till och med sj?lvmord.
Jag undrar om sj?lvmord uppkom n?r religi?sa bruk kom in i historien eller om det fanns ?ven innan? Det ?r en fr?ga som t?l att t?nkas p? en bra stund.
N?r det g?ller barn och ungdomar s? kan man aldrig vara nog f?rsiktig n?r det g?ller vad de uts?tts f?r och det som barn och ungdomar uts?tts f?r i frikyrkor och dylikt borde inte f? f?rekomma. Som barn och som ungdom ska man inte beh?va ta st?llning till tros?sk?dningsfr?gor och tvingas in i n?got som man inte sj?lv har valt och hur sv?rt ?r det inte f?r ett barn eller en ungdom att g? en annan v?g ?n f?r?ldrarnas.

Som ung var jag mycket kritisk till de svavelosande domedagspredikningarna fr?n predikstolen, men samtidigt gick de rakt in i hj?rtat, rakt in i sj?len och jag trodde d? att min kritiska h?llning berodde p? att dj?vulen p?verkade mig att vara kritisk.
Det kanske kan verka underligt att man kan t?nka s? men denna tanke bottnade i det budskap som kom fr?n predikstolen, dj?vulen f?rs?kte alltid enligt pastorerna att f? m?nniskor att tvivla och vara kritiska.
Idag k?nner jag fr?n botten av mitt hj?rta hur fel de hade. Om man nu ska tala om Gud och dj?vul s? var det snarare Gud som fick mig att reagera kritiskt till de svavelosande domedagspredikningarna. Man skr?mde m?nniskor med helvetet om man inte avgjorde sig och var redo. Man visade bland annat en film som heter ?Som en tjuv om natten? vars budskap var att Jesus n?r som helst kunde komma tillbaka och var man d? inte redo och tagit emot Jesus i sitt hj?rta s? kunde man som kvinnan i filmen bli ensam kvarl?mnad p? jorden.
Jag var som 12 eller 13-?ring och s?g denna film med min mamma och hon blev lika r?dd som jag.

Vad ?r det man s?r i dessa barn och ungdomar, jo r?dslor, man s?r r?dslofr?n som v?xer om barnet eller ungdomen inte f?r hj?lp att ta sig d?rifr?n men ett barn eller en ungdom l?mnar s?llan sina f?r?ldrar utan finns kvar i den milj? som skadar.

Det finns ett djupt ansvar som ocks? skulle tas i samh?llet att barn och ungdomar inte ska beh?va uts?ttas f?r skadliga religi?sa milj?er, men det ansvaret kan krocka med religionsfriheten, men vilken religionsfrihet har egentligen barnen och ungdomarna?

Jag kallar min text f?r det gl?mda barnet d?rf?r att inom kyrkan finns en ben?genhet att gl?mma barnet, man fr?gar sig inte hur barnet eller ungdomen kan m? av ett visst budskap vad det f?r f?r psykiska och f?r den delen fysiska konsekvenser av starkt negativ syn p? m?nniskan och dess f?rm?ga att t?nka sj?lv.
F?r det ?r kanske det som ?r det allvarligaste att man f?r m?nniskor att tro att de inte kan t?nka sj?lva utan m?ste lyssna p? auktorit?ra m?nniskor, pastorn, pr?sten eller andra auktorit?ra m?nniskor, man tar ifr?n m?nniskor deras tro p? sig sj?lva, det ?r enligt pastorer till och med en synd att tro p? sig sj?lv f?r man ska ju tro p? Gud enligt dem.

Jag ?r fri fr?n kyrkan idag, fri i tanke och k?nsla, i sj?l och hj?rta, men jag kommer alltid f? arbeta med mina minnen fr?n min uppv?xt i den negativa milj?n inom kyrkan och jag hoppas att det jag skriver ska hj?lpa n?gon att b?rja tro p? sig sj?lv och sina tankar.
Att lita p? att det man upplever som f?rtryckande i religi?sa milj?er och andra milj?er med f?r den delen ?r sant och m?ste beaktas och att man v?gar l?mna s?dana milj?er om det skadar ens person och sj?l.
M?r man d?ligt i religi?sa milj?er s? ?r det n?got som ?r fel och det ska man lita p? och v?nda sig till n?gon utanf?r kyrkan som man kan prata med om sina upplevelser, n?gon som man k?nner f?rtroende f?r. Att prata med n?gon ?r f?ruts?ttningen f?r att man ska f? kraft att ta sig ifr?n s?dana negativa sociala sammanhang f?r man beh?ver n?gon som kan st?tta en p? v?gen f?r det handlar mycket om grupptryck i f?rsamlingarna och mobbningstendenserna ?r stora i s?v?l f?rsamlingarna som inom familjerna om man inte f?ljer det de ?vriga inom f?rsamlingen eller familjen tror p? s? den enskilde beh?ver allt st?d den kan f?.

Min uppv?xt som var mycket negativ p? grund av kyrkan har gjort att jag fr?n djupet av mitt hj?rta f?rst?tt och k?nt hur viktigt det ?r att tala med varandra, att uttrycka sig och sina tankar utan att f? h?ra att det ?r r?tt eller fel, att f? formulera sig fritt och t?nka sj?lv och den milj?n vill jag skapa genom Existensgrupper men ocks? Stilla Retreat som jag nu kommer h?lla i f?r f?rsta g?ngen i augusti.

Det kan aldrig nog understrykas hur viktigt det ?r att se barnen och ungdomarna. De gl?mda barnen som enligt egen erfarenhet m?nga g?nger ?terfinns inom kyrkans v?rld beh?ver uppr?ttelse. Kanske sitter det inom dig som vuxen ett bortgl?mt barn?
Det ?r speciellt bekl?mmande inom den kristna kyrkans v?rld att barnen och ungdomarna p? detta s?tt f?rtrycks och inte f?r utvecklas fritt n?r Jesus just sa ?L?t barnen komma till mig?.
Det ?r s? mycket som ?r fel inom kyrkan att den skulle beh?va b?rja om fr?n b?rjan om den alls ska ha n?gon chans att ?verleva och d? skulle den b?rja med att beakta och aldrig ?verge n?got som totalt verkar ha gl?mts bort idag n?mligen medk?nslan till oss sj?lva.
Att vi faktiskt m?ste b?rja ?lska oss sj?lva innan vi kan ?lska n?gon annan. Att vi beh?ver bli v?r egen b?sta v?n. Men skulle de predika det s? skulle m?nniskor b?rja t?nka sj?lva och den risken vill inte pastorer och dylikt ta f?r d? kan de inte styra ?ver m?nniskor. M?nniskor som t?nker sj?lva ?r of?ruts?gbara och det passar illa i organisationer av olika slag.
Kyrkan ?r ett tillh?ll f?r maktm?nniskor och det ?r viktigt att ha det i ?tanke n?r man befinner sig i kyrkliga milj?er, men det ?r inte alltid l?tt. Man m?ste f? ett avst?nd f?r att klart se vad man befunnit sig i.

Om det sitter ett gl?mt barn inom dig, lyssna p? det, om du ingen har som du kan v?nda dig till f?rs?k lyssna till dig sj?lv och uttryck dig genom ord eller kanske du hellre utrycker dig genom penseln eller andra konstn?rliga uttryck.
Men f?rs?k ocks? finna n?gon att prata med som lyssnar p? vad det gl?mda barnet inom dig varit med om.

Anna-Carin Jansson Rapp text skriven den 17 juli 2013

Hur p?verkas barnen och ungdomarna i religi?sa milj?er? Dela g?rna med dig av dina erfarenheter. Det kan st?tta andra med liknande erfarenheter. Det kan ocks? g?ra att samtal kan bli m?jligt kring detta att vara kyrkskadad eller skadad av andra auktorit?ra milj?er. Det beh?ver inte bara vara kyrkan utan kan ocks? vara andra starkt f?rgade religi?sa eller ideololgiska milj?er, ocks? ateistiska.

15
Om att uttrycka sig / Tystnadskulturen i kyrkan och samh?llet
« skrivet: september 07, 2017, 11:35:17  »
Med tystnad tystas m?nniskor

Med tystnad tystas m?nniskor.
Det ?r min erfarenhet. Jag har sj?lv upplevt det. Andra m?nniskor som styr genom tystnad.
Att inte bem?ta, att inte m?ta en annan m?nniska. Att inte se och lyssna kan f? ?desdigra konsekvenser. Kan vara skadligt f?r din n?rst?ende.
En del g?r det medvetet, andra omedvetet. Tystar m?nniskor genom tystnad.

S?g en fantastiskt bra film i veckan. L?nade den fr?n biblioteket. Den heter De andras liv.
Den handlar om vikten av att uttrycka sig om det man blivit utsatt f?r.
I denna film handlar det om politiskt f?rtryck d?r man skr?mmer m?nniskor till tystnad.
Det som jag reagerade starkast p? var n?got som en av f?rtryckarna sa. Han pratade om att ett s?tt att tysta m?nniskor ?r att isolera dem, att inte tala med dem.
Denna metod ?terfinns dessv?rre inte bara i samh?llen av politiskt f?rtryck utan ?ven mellan n?rst?ende. F?r vem vill inte bli ?lskad om det s? inneb?r att offra sin sj?l och vara tyst om s?dant som beh?ver s?gas rakt ut?
Men ?r det v?rt det?
?r det v?rt att offra sin sj?l och vara tyst om s?dant som beh?ver s?gas rakt ut bara f?r att f? vara med, accepterad, tolererad.
F?r det handlar ju inte alls om respekt n?r m?nniskor som st?r oss n?ra bem?ter oss med tystnad n?r vi ber om att f? kontakt. Det ?r ?n mer grymt n?r vi faktiskt bett om att f? kontakt, bett om att bli sedda och lyssnade till.

N?r vi uttryckt oss f?r d?va ?ron, f?r ?ron som inte vill h?ra.
N?r vi uttryckt oss f?r blinda ?gon, f?r blinda ?gon som inte vill se.
N?r vi gjort det mycket, mycket l?nge d? m?ste vi v?nda v?r inriktning ?t ett annat h?ll.
D? m?ste vi v?nda oss till dem som vill h?ra och som vill se.

Det finns m?nga som inte vill se och inte vill h?ra.
En gestalt i historien uttryckte det ungef?r s? h?r: ?H?r, du som har ?ron att h?ra med. Se, du som har ?gon att se med.? Han, Jesus, visste s?kert att det sannerligen inte ?r sj?lvklart att m?nniskor lyssnar bara f?r att de har ?ron, eller ser bara f?r att de har ?gon.
Det kan g? hela liv d?r n?rst?ende varken h?r eller ser varann och det ?r o?ndligt sorgligt.

Men n?r m?nniskor i din n?rhet vet om att du lider av deras tystnad och ?nd? bem?ter dig med tystnad s? ?r det dags att sluta k?mpa f?r deras uppm?rksamhet. De har med detta visat att de antingen inte ?r intresserade av kontakt och/eller anv?nder det f?r att styra dig och f? dig ur balans.
Kanske ?r de r?dda f?r att du ska uttrycka dig om saker som de inte vill ta i, inte vill k?nnas vid.

Filmen jag s?g handlade just om detta. Att de politiska f?rtryckarna bem?tte konstn?rerna som uttryckte sig i ord och m?leri etc med tystnad och tystnaden r?ckte f?r att konstn?rerna efter en tids isolering skulle sluta uttrycka sig och de blev d? inte farliga f?r de styrande i samh?llet.
Jag t?nkte d? att jag k?nde igen detta. Jag har sj?lv upplevt det bland annat ifr?n kyrkliga sammanhang. Kristna som genom sin tystnad f?tt mig att tystna, f?tt mig att k?nna mig osynlig och v?rdel?s.
De lyckades i m?nga ?r, men nu har jag b?rjat tala och skriva och jag ska forts?tta med det och jag har mycket att s?ga och ber?tta. F?r jag har varit innanf?r ?kyrkomuren? och vet en hel del om det ruttna s?tt m?nga d?r har mot andra och det ruttnaste och mest om?nskliga ?r nog faktiskt deras tystnad f?r den ?r s? oantastbar.
Men jag har funnit att denna oantastbarhet ?r skenbar. F?r tystnad g?r ocks? att peka p? och n?r man bem?ts av tystnad n?r man bett om seende ?gon och lyssnande ?ron d? ?r det inte n?got kristet k?rleksbudskap som dessa m?nniskor kan s?gas st? f?r, det ?r s? l?ngt ifr?n k?rlek som man ?verhuvudtaget kan komma.

Jag har f?rst?tt att deras tystnad ?r till f?r att tysta mig och nu n?r jag f?rst?tt det s? kan inget hindra mig fr?n att tala.
Det finns mycket som d?ljs i religionens namn och kristendomen har en hel del att st? tillsvars f?r. Det vet jag av egen erfarenhet.
Det ?r skr?mmande och det t?l att s?gas hur m?nga g?nger som helst att man ska uttrycka sig och inte vara r?dd f?r att g?ra det om man k?nner sig illa bem?tt s?v?l i kyrkliga som v?rldsliga sammanhang.
St? upp f?r sig sj?lv! Det ?r viktigare ?n vi tror.

Livet ?r ditt och det ?r nu du har ordet. Ta det, l?t ingenting tysta dig och n?r du bem?ts av tystnad s? v?nd dig mot ett annat h?ll, v?nd dig till m?nniskor som har ?ron att h?ra med och ?gon att se med. De v?ntar p? dig!

Anna-Carin Jansson Rapp text skriven den 19 mars 2013

Vad ?r dina erfarenheter kring detta med tystnadskulturen i kyrka och samh?lle. Hur har det p?verkat dig?

Sidor: [1] 2 3 4