Nyliga inlägg

Sidor: [1] 2 3 ... 6
1
Wi-Fi och EMF / Wi-Fi inte bara en tillgång
« Senaste inlägg av admin skrivet november 16, 2018, 07:24:20  »
I vår familj har vi haft trådlöst bredband sedan 2010 till vårt lilla nätverk då vi flyttade in vår verksamhet (URBRA HB) i bostaden. I början var det med Telias Gateway som sände trådlöst hela tiden. Från början satt Gatewayen på jobbet och där ersatte en tidigare CISCO router som också sände trådlöst hela tiden under ett par år. 2016 flyttade vi igen till vår nuvarande adress och vi bytte bredbandsleverantör så det blev en ny router, en ASUS AC (AC=dualband) router med 2 antenner som var jätte stark. Den nådde ca 10 meter genom väggarna. Under denna tid fram till nu har vi tampats med trötthet och problem som hänger samman med låg koncentrationsförmåga och dålig fokusering. Vi har varit retliga och väldigt intoleranta mot varandra och mot oss själva. Förra året (2017) läste jag artiklar på internet om Wi-Fi och dess egenskaper. Jag började forska om hur själva signalerna från routern påverkar oss. Vilka frekvenser det handlar om mm. Det kom fram fakta som var lite svåra att ta till sig. Att man kunde ta skada av strålningen från en router, att man kunde bli störd i sin tankeverksamhet.

Det fanns t.ex. vittnesmål från en före detta engelsk specialkommando soldat och radar expert som beskrev att mikrovågor används som vapen för att störa soldaters koncentration och beslutsförmåga. Jag prövade med avstängd router (fast vi delvis blev av med internet) och det visade sig att det jag läst om och hört på videoklipp var sant. Det märktes att när routern var avstängd och när det trådlösa signalerna var borta var det lättare att fokusera. Tankarna gick vidare istället för att gå i cirklar. Då bestämde vi oss för att leta efter en router där det gick att stänga av endast den trådlösa kommunikationen. Vi hittade en från D-Link som hade den funktionen och köpte den. Sedan drygt ett år tillbaka har vi trådlöst bredband endast i syfte att uppdatera mobilerna (som vi även stänger av helt på nätterna, flygplansläge duger också). Nu går det bättre att jobba med krävande koncentrationsarbete och komplicerat tankearbete.

Lite fakta om Wi-Fi 4G, 5G och signalerna
Wi-Fi som begrepp skapades 1999 av Wi-Fi Alliance för att användas kommersiellt för standarden ”IEEE 802.11b Direct Sequence” frekvenserna som används är 2.4 gigahertz (12 cm) UHF och 5.8 gigahertz (5 cm) SHF ISM radio band. Mer går att läsa på https://en.wikipedia.org/wiki/Wi-Fi som är engelsk och https://sv.wikipedia.org/wiki/Wi-Fi på svenska. Det handlar alltså om radiovågor med en digital signal. Våglängd i meter är längden mellan vågtopparna och frekvens är hur många vågor som passerar på en sekund (Hertz). Radiovågen behövs för att bära den digitala signalen som innehåller själva budskapet.

Ett sammanträffande är att vanliga mikrovågsugnar i hemmet använder också 2,4 GHz som frekvens för att värma mat (främst vatten). Det specifika frekvensområdet är fritt att använda utan licens. Även ”BlueTuth” har nästan samma frekvens ”Bluetooth är en licensfri standard som elektronikproducenterna fritt kan infoga i sina produkter. Systemet arbetar i det globalt tillgängliga och licensfria 2,45 GHz ISM-bandet” se även https://sv.wikipedia.org/wiki/Bluetooth om detta och https://en.wikipedia.org/wiki/Microwave_oven om mikrovågsugnar.
Mobiltelefonernas 4G arbetar på 2,6 GHz bandet men flera frekvenser används. Läs även https://sv.wikipedia.org/wiki/4G
Läs även om riktlinjer för risknivåer av EMF (elektro magnetiska fält) The Seletun Statement http://electromagnetichealth.org/electromagnetic-health-blog/the-seletun-statement/ och gränsvärden https://rtk.se/gransvarden.html sök själva efter info.

Reflektion
Vad gäller nästa generation trådlös kommunikation 5G vet vi inte så mycket ännu. Det vi kan tänka oss om högre frekvenser (ca 10-25 ggr högre) är att det kommer påverka oss ännu mer. Säkerhetsutrustningar på flygplatser utnyttjar nu möjligheterna som den nya tekniken erbjuder med mm-våg. I USA rullar man ut 5G nät och utrustning utan att vänta in eventuella tester eller undersökningar. Man vill helt enkelt inte vänta. Vad gäller iPad och liknande plattor sitter antennen i botten och en sådan har varje unge i knäet, undrar vad det gör med möjligheten att få barn i vuxen ålder. Det kommer säkert bli mycket snack om hur det påverkar oss människor men en sak är säker; vi är inte konstruerade för att leva med kraftig elektromagnetisk strålning. Det påverkar vår DNA, våra synapser i hjärnan, våra cellers funktion ja till och med vatten och syreatomer. Om det är positivt eller negativt får framtiden utvisa men vissa hävdar att det är det sista framsteget vi gör. Jag har ingen expertkunskap att luta mig mot utan gör mitt bästa att sammanställa fakta som jag kan få fram.
Gör gärna egna undersökningar.
Kommentera gärna.
 

2
Smartphone / Mobilen är inte så ofarlig som den ser ut
« Senaste inlägg av admin skrivet november 16, 2018, 07:19:47  »
I dagens samhälle har nästa alla en mobil. Smartphone slår troligen alla andra produkter i försäljning. Den används dagligen ja nästa 24/7 då en del sover med den. Men är den farlig? Det cirkulerar många rykten och ännu fler missuppfattningar om hur mobilens trådlösa kommunikation påverkar oss människor och det finns fall och vittnen som kan berätta om att de blivit påverkade. Forskningen och handeln går ju som bekant i samma skola så om man ska tro den ene får man tro den andre men Apple ha faktiskt varningstext i sina mobiler iPhone om att den inte ska användas tätt in på kroppen. Hur det är med iPad och liknande surfplattor vet jag inte men det kan vara liknande varningar.
Hur som helst kan jag berätta om min HUAWEI P9 Lite som jag använt ca 2 år. Jag tyckte det var jättekul i början att lyssna på poddar och YouTube i min trådlösa lur när jag jobbade. Jag hade telefonen ofta i en benficka. Fickan var ganska rymlig och mobilen hamnade i höjd med vänster knä.

Tiden gick och efter tre månader ca började vänster knä att svullna. Det gjorde ont när jag skulle böja benet. Jag tänkte inte mycket på det utan jag fortsatte att ha mobilen i benfickan. Knäet blev sämre och snart kunde jag inte sitta på huk, jag kunde inte böja benet. Efter ca 6 månader med mobilen i fickan slog det mig att det kunde vara den som påverkade och gjorde att knäleden svullnade. Jag ändrade beteende och tog ur mobilen ur byxorna. Efter några månader märkte jag att knäet blev bättre. Sakta men säkert förbättrades rörligheten i benet och nu efter ett års tid kan jag åter igen gå ner på huk och lyfta min dotter. Vad hade hänt om jag hade haft mobilen i en vanlig ficka vid skrevet?
Säga vad man vill om nyttan och möjligheterna med den trådlösa kommunikationen i och med mobilernas utveckling men helt ofarlig är den inte. Kommentera gärna om du har tankar kring trådlös kommunikation.



3
Veckans text / Låt rädslorna få konkurrens
« Senaste inlägg av admin skrivet september 25, 2018, 15:23:41  »
Låt rädslorna få konkurrens

Som kyrkskadad är det främst rädslor av olika slag som man plågas av och för att dämpa rädslorna så ber man om försäkringar, men sådant hjälper aldrig eftersom rädsla aldrig kan besegras med hjälp av förnuftet. Det enda som kan hjälpa är om rädslorna får konkurrens. Det är i alla fall min erfarenhet.

Att födas in i en kyrka eller för den delen att gå med senare i livet är att införlivas i en världsordning, ett sätt att se på sin omvärld, på sin värld och på livet i stort. Det är allomfattande så när man bryter med kyrkan så är det som att mista fotfästet, men bättre att mista fotfästet ett tag för att sedan finna sin egen väg i livet som man själv har valt och se sin omvärld genom sina egna ögon istället för att pådyvlas en tolkning av världen genom andras ögon. Men det är svårt och när man tappar fotfästet så tar det lång tid innan man kan känna sig någorlunda trygg men denna trygghet är å andra sidan något som man aldrig känt tidigare. För tryggheten inom kyrkans väggar är villkorad. Man blir inte trygg där om man inte följer vissa regler och värderingar. Gör man inte det så passar man inte in. Man blir utfryst, det vill säga mobbad. Så när jag hörde på slutdebatten innan valet så frös jag när jag hörde kd-ledarens tal om att detta var ett värderingsval. Hon sade det i positiva ordalag och det gjorde mig djupt bekymrad. Med tanke på att sådana tongångar återfinns längre åt höger där betoningen ligger på konservativa värden och tradition så undrar jag hur sunda kristna värderingar egentligen är?

När livet blir så tungt att det blir svårt att härda ut på grund av alla rädslor som plågar dig - Låt rädslorna få konkurrens. Försäkringar och förnuft hjälper inte mot rädslor ej heller att möta rädslorna lite i taget, det enda som kan ha någon verkan är om rädslorna får konkurrens. Det är i alla fall min erfarenhet. För livet kan verkligen kännas skrämmande även om man inte är uppvuxen inom kyrkan, men man ska också komma ihåg att kyrkan har präglat hela samhället och skrämt människor genom allt tider och även om kyrkan idag lever ett mer tillbakadraget liv så har den präglat oss människor ända in i ryggmärgen. Att lyssna på auktoritära människor, att låta oss styras av dem har sin grund i kyrkan. Att låta oss skrämmas av auktoritära människors prat har också sin grund i kyrkan. Vi är vana att låta oss styras och det började med kyrkan som förr var den främsta auktoriteten i byn. Det är dags att bryta sig loss från rädslornas bojor och börja leva och det bästa sättet är genom att låta rädslorna få konkurrens. Att göra det som man innerst inne vet att man brinner för och att göra det trots att man inte har lust eller kraft att göra det och fastän det kanske känns helt omöjligt. Att göra det ändå och inte låta sig nedslås om det inte funkar - Bara fortsätt och peka fingret åt rädslorna!

Du har rätt till ditt liv och du har rätt att se ditt liv från dina egna ögons vy och inte utifrån andra människors tolkningar av livet. Finn din egen väg, den kommer garanterat vara mer ojämn att gå på och garanterat kommer du snubbla många gånger för ingen kommer vara där och berätta vart rötterna och stenarna ligger men det kommer vara din väg och målet kommer följaktligen också vara ditt och det kan vara väldigt gott att ha i tanken när man blir äldre och släntrar fram på den sista krokiga stigen mot målet att veta det att det var ditt val av väg i livet och oavsett hur svårt livet har varit så har det varit ditt liv. Det är bättre att släntra fram på den sista krokiga stigen mot målet när du blir gammal än att flåsande åka med någon oaktsam auktoritär människa på Autobahn. För det är ju inte så vi vill äntra mållinjen en gång, i alla fall inte jag. Jag vill känna att jag levt mitt liv på mitt sätt och med min själ i behåll. Sedan har jag en tro på att även om själen blivit illa tilltygad i livet så förblir den innersta kärnan i själen alltid hel. Därinne är vi intakta vad än någon sagt till dig eller gjort mot dig. Kom ihåg det! Det har jag känt och det är min tro att det är i den innersta kärnan i själen som Gud bor. Det är sprängstoff för kyrkan och i äldre tider så var det något som mystikerna inom kyrkan trodde på och dessa blev både fängslade och torterade. För om man tror på att Gud bor i var och en av oss i vårt själs centrum så behövs ju inte kyrkan. Prästen behöver inte agera Guds representant på jorden utan den vanliga människan bär Gud i sitt hjärta.

Kanske kan det lätta ditt hjärta att veta att vi är många som lider under det "värderingsok" som kyrkan lagt på människor, vi är många fler än vi själva känner till för de flesta tror att oken är deras egna och att de mår dåligt för att de lider av dålig självkänsla men tänker aldrig på vart den dåliga självkänslan kommer från och vem som har gjort att jantelagen fått ett sådant genomslag i vårt land. Du ska inte tro att du är något passar ju gott in i kyrkan, hur skulle annars de auktoritära människorna kunna styra över andra människor.

Låt rädslorna få konkurrens! Det är ditt liv och ingen kan och ska tala om för dig vilken väg du ska ta och försöker de styra dig genom att skrämmas så försök lyssna noga vad de säger och tänk på att det aldrig finns något gott syfte bakom skrämsel så därför behöver man aldrig ta till sig sådant som vill skrämma människor. Det finns inget behov att skrämmas om man inte har ett bakomliggande syfte som handlar om att styra, att få makt över en annan människa. Kyrkan har ofta skrämt människor genom tiderna, men de har haft ett bakomliggande syfte som är att genom skrämsel få människor att tro att de är beroende av kyrkan så att de kan tjäna pengar på människor och fortsätta sin verksamhet och detta gör de genom ömsom hot ömsom barmhärtighet. De tar och de ger!

Låt rädslorna få konkurrens och när någon försöker skrämmas så behöver du inte lyssna för all skrämselpropaganda handlar om att få makt över andra människor för att uppnå egna syften.

Till dig du skrämda som läser dessa rader vill jag säga - Du är inte ensam, vi är många som är skrämda och om vi bara ser det så kan vi stötta varandra och trösta varandra och uppmuntra varandra att låta rädslorna få konkurrens.

Anna-Carin Jansson Rapp den 24 september 2018
4
Veckans text / Det onda behövs för att det goda ska skärpa sig
« Senaste inlägg av admin skrivet september 25, 2018, 15:22:01  »
Det onda behövs för att det goda ska skärpa sig
Vi går på värde-grund!


Bara några dagar kvar till valet och på sociala medier är det fullt med värderingar om än det ena än det andra och allt handlar om värderingar. De så kallade onda pekar ut de så kallade icke-önskvärda precis som de så kallade goda pekar ut de icke-önskvärda. Uppdelningen av vi och dem återkommer överallt.
Det är något som är fel här. Varför ska vi hålla på att värdera hela tiden och varför ska vi dela upp människor i vi och dem?
Vi är ju människor allihop. Eller?

Vi är här tillsammans på jorden och det gäller samtliga. Sverigedemokraterna är det parti vars politik jag minst kan ställa upp på men det sätt som partiet blev bemötta på från början eller ska vi säga icke-bemötta är något som gynnar dem. De blev utmobbade på det sättet att de andra politikerna inte pratade med dem och det är ju rena sandlådementaliteten. De enda som gynnades av det var Sverigedemokraterna själva för de blev martyrer, en del människor tyckte givetvis synd om dem. Vad är det för politiker som vi har i vårt land egentligen som inte kan möta en oliktänkande med sakfrågor och sakargument. Det enda sätt att få människor att förstå att Sverige skulle missgynnas av Sverigedemokraternas politik är ju att skarpt bemöta det de står för. Men hellre tysta ner. Är politikerna inte pålästa eller vad är det frågan om?

Grunden till hat människor emellan har jag funnit ligger i att vi värderar. De som är trygga i sig själva gör det inte men de flest av oss gör det och det beror inte bara på mindesvärdeskomplex utan det beror på att vi har lärt oss att det är så vi ska göra, det vill säga att vi ska värdera. Vi talar om vikten av kristna värderingar men det handlar inte om kristna värderingar det handlar om kyrkans värderingar för Kristus sa att vi inte skulle döma. Han värderade inte. Tvärtom. Men det verkar helt ha kommit i skymundan.

Om vi ska fungera i det här landet så går det inte genom att mobba varandra och dela upp människor i kategorier som bra - dåliga, goda - onda, önskvärda - icke önskvärda. Vi är här tillsammans och om vi ska få bukt med hatet mellan människor så kan det aldrig ske genom att bemöta varandra med tystnad. Eller att sätta upp staket eller skrika glåpord efter varandra. Mobbning är väl inget som ska vara okej vare sig i det privata livet eller i politik. Eller?
För mobbning handlar ju inte bara om att skrika glåpord eller genom fysisk handling skada en annan utan det handlar ju också om att inte bemöta en annan människa.

Jag har mött det, tystnaden. I kyrkan och från människor som stått mig nära. Till slut var jag tvungen att bryta med de människor som bemött mig med tystnad för jag orkade inte bära tystnaden. Så också jag blev tyst men jag kunde inte göra på annat sätt. Och ibland är det tyvärr den enda vägen som man kan gå när inget annat hjälper i det personliga livet men inom politik så ska ju polerna kunna möta varandra annars är det ju ingen politik utan liknar mest diktatur. För polerna behövs för att vi ska utvecklas, så hemskt är det att det onda behövs för att det goda ska skärpa sig och bli gott på riktigt och inte bara i ord.

Jag hoppas att det snart ska bli uppenbart för gemene man och kvinna att kyrkans sätt att värdera behöver mista sin kraft och att vi ska förstå att vi alla är här tillsammans och att vi på något sätt måste hitta ett sätt att fungera tillsammans. Det är till och med så att vi är lika mycket värda och att vi heller inte kan prata om värde när vi talar om människan, för människan är ingen sak. Vi är ovärderliga varenda en av oss oberoende av typer och sorter och det är svårt att ta in det eftersom vi endast ser människors handlingar och utifrån det dömer.
Men självklart måste vi arbeta mot förtryck och onda handlingar men så länge vi ser på varandra med värderingsögon så kommer vi inte vidare tillsammans och då kan ingenting bli bättre, då fortsätter krigen både på global och privat nivå hemma vid köksbordet.

Jag vikarierade som församlingspedagog en tid för några år sedan och jobbade med konfirmander bland annat. Några år senare mötte jag en av mina konfirmander som berättade att hon mött en käresta, min kommentar till det hela var att det var roligt och så sa jag: "det är du verkligen värd." Hon reagerade omedelbart och ifrågasatte vad jag menade med att hon var värd det. Hennes kommentar kändes som en spark i magen. För det är ju något som man då och då säger när man vill visa att man tycker om personen men samtidigt fick hennes kommentar upp ögonen på mig vad avser värderingar. För det är ju inte klokt att vi håller på att värderar hela tiden. Att vissa skulle vara värda gott innebär ju också att andra inte är det. Det innebär också att vi inte är lika mycket värda och det legitimerar i bortre änden våld och rasism. För ingen skulle skada en annan om vi inte såg på varandra med värderingsögon. Så länge vi inte är missgynnade så känns det okej, men vad är det som säger att vi kommer gynnas i alla lägen? För det är ju så med värderingar att de kan lika gärna peka med hotfullt finger mot oss i ett annat läge, i en annan tid. Så när vi går till vallokalerna på söndag så får vi på något sätt hitta det parti där vi möter minst värderingar och mest mänsklighet så kanske det finns hopp om vårt fina land där alla ska få plats.

Anna-Carin Jansson Rapp den 6 september 2018
5
Veckans text / Änglar och profeter skulle gråta över Sverige
« Senaste inlägg av admin skrivet augusti 15, 2018, 19:39:44  »
Änglar och profeter skulle gråta över Sverige

Såg en dokumentär häromdagen utifrån James Baldwins manus skrivet efter att tre av hans vänner blivit mördade. Medgar Evers, Malcolm X och Martin Luther King Jr. Utifrån dessa vänners död berättar han sin historia om Amerika. Problemet säger Baldwin i en intervju är inte hur det går för en neger här eller en svart där utan den verkliga frågan är hur det ska gå för landet. Filmaren Raoul Peck låter Baldwins röst tala från 1987 och tecknar bilden av den afroamerikanska historien och vad det innebär att vara svart i USA idag. (OBS! Dokumentären kan ses till den 4 september 2018 på svtplay.se)

Dokumentären sa mig att rasism handlar om mobbningen som sker i ett land eller mellan människor, för det är ju faktiskt det rasism handlar om, just mobbning. När man utesluter, när man inte släpper in och när man motar bort en människa. Det är ren och skär mobbning och det säger ingenting om den som mobbas men allt om den som utövar mobbningen, den säger också mycket om det land som mobbningen får härja. Om ett land tillåter rasism, det vill säga mobbning utan att göra något åt det så talar det om ett land som är sjukt och som står på randen av en ravin och som om mobbningen får fortgå går under. Vi talar ofta om hur en del människor är så hemska som uttrycker sig rasistiskt men hur är vi själva?
Få är de samtal som inte innehåller bedömningar och värderingar av människor, samtal där vi till och med dömer andra och vi vill helst sätta människor i fack och kategorisera. Negativa människor är farliga för hälsan såg jag en rubrik berätta i DN häromdagen. Dem ska vi hålla oss undan, de negativa människorna kallas för energitjuvar. Men vad är egentligen en negativ människa och vad är en positiv människa?
Varför håller vi på att värdera hela tiden?
Gurus lär ut att vi ska avsluta kontakten med negativa människor, precis som kyrkan lär de ut ett vi och dom tänkande som ligger farligt nära rasismen. Tänker också när jag läser om att hålla negativa människor borta att det kan vara en form av propaganda. De negativa människorna har kanske något att säga om samhället som är på väg att kollapsa när man legitimerar uteslutning och mobbningssystem när man talar om att man kan stänga ute människor som man anser negativa. Endast lyckan och den så kallade idyllen får plats och där finns ingen plats för kritiskt tänkande och ifrågasättande och det var också något som Baldwin tog upp att Amerika länge levt i en fantasivärld där idyllen har blivit en form av skenvärld men där verkligheten hela tiden legat inunder och sett helt annorlunda ut. Den sociala verkligheten förnekas och bristen på övertygelse och personlig auktoritet ses till och med enligt Baldwin som tecken på sympatiska och demokratiska drag. Änglar och profeter skulle gråta över dagens Amerika säger Baldwin.

Änglar och profeter skulle gråta över Sverige. Men Sverigedemokraternas kategoriseringar av människor, vi - dem är något som skrämmande nog är något vi alla håller på med varje dag. Vi tycker att rasister är så hemska men många av våra samtal handlar om att göra bedömningar av människor och till och med så dömer vi människor som vi menar inte passar in däribland de som anses negativa och obekväma därför att de ifrågasätter den så kallade idyllen, vi vill sätta i fack och vi vill kategorisera. Precis som rasisten gör, precis som många Sverigedemokrater gör och precis som mobbaren gör, men också precis som kyrkan lärt människor att göra. Allt bottnar där, i kyrkans människosyn.

Vi är präglade av kyrkan. För kyrkan har lärt människor att tänka i vi - dem termer. De som gör rätt, de som gör fel, de som är goda, de som är onda, de som blir räddade och de som går förlorade. De som är innanför, de som är utanför. Detta sätt att kategorisera människor, att värdera människor och vår tillvaro istället för att uppleva den och ta in den såsom den är bottnar i vårt kristna arv. Allting värderas. Man talar till och med om att det är viktigt med värderingar och det är något som många håller med om. Men vems värderingar ska gälla? Vad och vilka är det som kyrkan tycker att vi ska värdera?

Baldwin tar också upp något som Malcolm X sa angående utanförskap. Han sa att den mest segregerade tidpunkten under veckan var kl. 12.00 om söndagarna då de vita satt i sina kyrkor. Då undrar jag vart det kristna kärleksbudskapet har tagit vägen och det är en fråga som jag ofta ställer mig för kärlek har ju inget att göra med värderingar eller kategoriseringar av människor.

Var är alla dem som tänker själva och ifrågasätter, vågar vi inte stå upp för våra åsikter i rädsla för att bli betraktade som negativa och därmed uteslutas ur den så kallade gemenskapen i samhället?

Änglar och profeter skulle gråta över Sverige.

Anna-Carin Jansson Rapp den 14 augusti 2018
6
Veckans text / Förlåtelse - Behövs det?
« Senaste inlägg av admin skrivet augusti 15, 2018, 19:38:31  »
Förlåtelse - Behövs det?

Vad döljer sig bakom ordet förlåt. Jo, orden synd, skuld och skam.

När jag växte upp fick jag höra att kristendomen är den enda religion som har förlåtelsen. Som vuxen har jag tänkt, kanhända är det den enda religion som har ordet synd.

Bakom ordet nåd döljer sig ett annat ord och det är ordet dom. För nåden behövs inte om vi inte först blir dömda.

Så hur kärleksfull är egentligen kristendomen med sin synd och med sin dom, med tortyrredskapet Korset som symbol längst fram i kyrkan och ett offeraltare inunder?

Jag tror det är viktigt att ifrågasätta alla begrepp som vi så ofta använder i det dagliga livet. Orden förlåtelse, värde, värderingar och så vidare innebär så mycket mer än vi i första anblicken kan se. För bakom dessa ord döljer sig en hierarki som står över andra, som står över dig och mig.
Det som vid första anblicken kan verka kärleksfullt kan vara något som suger musten ur oss. Som tar all vår kraft så att någon annan kan ta vid där vår kraft slutar och det är något som behöver uppmärksammas.

Vi jagar förlåtelsen, den ska enligt vissa göra oss fria, vi bär på bördor om krav på att förlåta som andra lagt på oss.

Att förlåta framställs ofta som vägen till försoning och lycka. Men ska och bör man verkligen förlåta allt? Jag tänker på barn och unga som utsätts för incest, eller kvinnor som utsätts för våldtäkt, människor som utsätts för misshandel och så vidare. Ska dessa människor verkligen förlåta dem som gjort dem illa? Ska vi verkligen likt Kristus förlåta också det mest barbariska. Sedan ska man också ställa frågan om det som står i Bibeln är sant till punkt och pricka för det har skrivits om och översatts och tolkats under lång, lång tid. De människor som skrev Bibeln hade också sin bakgrund och sina grunder till varför de skrev ner det de skrev ner även om mycket säkert också är kommet av gudomlig inspiration. Men Gud har på intet sätt slutat verka genom människors ord idag, det gudomliga är allestädes närvarande men man måste alltid ifrågasätta varför saker sägs och varför vissa begrepp blir så viktiga att man kan grunda en hel religion på det.

För ordet förlåt är som jag uppfattat det grunden i kristendomen. Såsom jag fick höra under min uppväxt så tog Jesus Kristus på sig våra synder för att vi skulle få evigt liv och bli förlåtna. Men sa Jesus verkligen så?

Jag är inte så säker på det.

I 16 kapitlet i Johannesevangeliet så talar Jesus om att han ska sända Sanningens ande och att han ska visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Han säger "Synd: de tror inte på mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre. Dom: denna världens härskare är dömd."

Han ger ingen förklaring till detta därför att han säger att lärjungarna inte kan ta emot det utan hänvisar till sanningens ande som ska berätta mer.

Jesus som jag uppfattat det enligt Bibeln vände upp och ned på värdehierarkin så att den minsta blev den största. Med detta kanske han också menade att vi överhuvudtaget inte ska värdera, men helt klart så tyckte han att vi ska reagera på det som är rätt och fel utan att för den skull värdera människor såsom bra-dåliga.

Att använda begrepp som dom-nåd och synd-förlåtelse innebär också att vi delar upp och värderar människor och inte är det speciellt kärleksfullt, om nu kristendomen är en religion som anser att kärleken är det viktiga i mötet med människan.

Anna-Carin Jansson Rapp den 19 juli 2018
7
Veckans text / Omänsklig perfektionism
« Senaste inlägg av admin skrivet augusti 15, 2018, 19:35:56  »
Omänsklig perfektionism

Människan är stressad idag, kanske inte bara pga av den höga arbetsbelastningen.
Stressen verkar snarare handla om att vara perfekt som individ.
Vara lyckad och lycklig!

Samhället tyngdes för många under lång tid av kyrkan som la tunga bördor på människor i form av skam och skuldkänslor som människan egentligen inte behövde bära på. Man skulle skämmas om man sa eller handlade fel och be om förlåtelse. Att be om förlåtelse är något som kan vara bra när den vill tala om att man ångrat det man tillfogat någon men när personen som ber om förlåtelse samtidigt ska skämmas då blir det något negativt.

Idag har gurus, i vårt sekulariserade samhälle, till största del istället tagit över kyrkans roll som sanningssägare om rätt och fel, därutöver har de på samma sätt anammat kyrkans sätt att inneha ett koncept som man kan tjäna pengar på. Och då måste man göra människor beroende av sitt koncept.

De flesta koncept handlar om snabbaste vägen till lycka. Det handlar då ofta om att man ska sluta tänka på sitt förflutna, sluta älta, säga stopp till de sorgsna tunga tankarna och gå vidare. Man ska enligt många koncept göra och tänka på ett visst sätt för att nå lyckan. Lyckan är då ofta kopplad till att vara lyckad.
Det är väl kanske där som kyrkan och gurus skiljer sig åt, men egentligen inte eftersom perfektionism i detta livet i kyrkans värld kan leda till att man hamnar på rätt ställe efter döden och det kan ju vara en fin sak att göra. Så med avseende på perfektionism så är de egentligen lika i det också, det är bara att gurus menar att man kan bli lycklig och nå himlen redan här på jorden genom att tänka på rätt sätt, göra på ett visst sätt. Helt enkelt följa någon annans tankar, nämligen gurun själv.

På facebook finns det många gurus som närmast tillbes av sina följare. Det finns till och med en liten bild man kan lägga in med tillbedjande händer när man skrivit kommentarer (såsom lucia håller sina händer i ett luciatåg). Bara namnet följare som används i facebook-världen är närmast religiöst i sitt uttryck. Jesus, Buddha och Muhammed hade ju också följare.
Så egentligen är vårt samhälle inte alls sekulariserat.
Prästkåporna har bara till största delen övertagits av gurus!

När ska människan inse att det är dags att börja lyssna till sig själv. Vi kan det framförallt om den väg som vi själva ska gå här i livet. Vi vet i våra själar den väg vi ska gå förutsatt att vi inte blir stoppade på vägen och det är tungt att vara med om men man får försöka att aldrig ge upp och lyssna till barnet inom sig vars klossar ramlat ner och ta kloss för kloss bit för bit i livet och bygga upp tornet igen. Det kommer falla många gånger.

När jag var mellan 18 till 22 år så hade jag en intensiv period när jag skrev mycket tankedikter, kallade det så för det var tankar om livet, i vilket fall som helst så skrev jag om barnet inom oss, det barn som om det inte blivit kränkt tar klossarna som ramlat ner från tornet och bygger upp det igen. Jag skrev om att det vuxna kan misströsta men att barnet inte ger upp, att barnet i oss är hoppet som är det sista som överger oss.

Lyssna till dig själv. Du är god nog i dig själv. Du behöver inte lyssna till någon, inte till mig heller, tänk själv, bedöm själv vad som känns rätt för dig. Låt dig aldrig luras att lyssna till auktoritära människor vare sig i kyrkan eller gurus, politiker eller andra som säger sig ha rätt eller sitta inne med svaren om hur du behöver eller ska förändra ditt liv. Tänk alltid kritiskt! Vad har den här människan att vinna på att säga detta?

Nyligen har vi svenskar skrämts halvt ihjäl av att ha fått en folder hemskickade från stat och myndigheter, den heter: "Om krisen eller kriget kommer". Bara titeln säger en del om att foldern inte är till för att stötta människor i kris utan för att skapa och göda den rädslokultur som vårt samhälle länge varit färgad av men som på senare tid närmast har gått upp i skruv.

Skänker dessa människor som skrivit den där foldern inte en tanke på de flyktingar som kommit till vårt land för att någonstans finna ro, eller är det kanske meningen att skrämma bort flyktingar eller stoppa den invandring som vi har genom att skrämmas. Det var 57 år sedan denna typ av folder kom ut senast. Året var då 1961. Det kanske tål att tänkas på vad det då var som gjorde landet Sverige så i behov av att skicka ut en sådan folder. Inte blev det världskrig i alla fall. Men människan har ställt till med mycket annan skit som stört och förstört mycket i vår miljö så visst finns det fog för att vara förberedd för kriser men krig var kanske inte helt nödvändigt att fläska till med.

Hur som helst så finns det många som vill ha ordet och tjäna pengar på det och det tål att tänka både en och två gånger vad som ligger bakom det någon säger, man kan ibland behöva bli nästintill paranoid för att inte bli riktigt brädad på livet. Så om det är någon som säger till dig att du är paranoid så ska du fundera en stund på vad den personen har att vinna på att säga så till dig eller om dig. Kanske du rent av har ett och annat att säga om den personen. Kanske personen ifråga vill göra dig tyst.

Men tro på dig själv och tala. För du har svaren inom dig själv. Du kan själv, precis som det lilla oförstörda barnet säger:

- Kan själv!

Ge inte upp!
Jag tänker ofta på att jag inte orkar och jag har många gånger varit mycket nära att ge upp, men det är alltid barnet inom mig som hindrat mig att ge upp. För barnet inom mig är hoppet som är det sista som överger mig. Ibland kan till och med hoppet kännas svagt men då finns där en svag strimma ljus som om jag tittar noga kan se och det är min längtan, min längtan efter något annat än det som är och det som plågar mig.

Livet handlar om mycket mer än att vara lyckad och lycklig, din väg och vad som är viktigt för dig här i livet är det bara du som känner och vet, vägen kan vara krokig och smal, men den är i alla fall din så låt ingen få dig att tro att du måste följa deras väg för de kan nämligen inte helt känna dig och förstå sig på dina behov och tankar, det kan bara du själv och det är gott nog.

Du behöver inte vara perfekt, det är inte de så kallade "gurusarna" heller. Det är det mänskliga som är det gudomliga, inte det perfekta. Det finns inte en människa som blivit glad och upplyft av en perfekt människa. Däremot kan en människa som visar mänskligt bemötande få dig att tro på livet igen och det kan nog vara granne med lyckan.

Anna-Carin Jansson Rapp den 20 juni 2018
8
Hur har kyrkan påverkat dig/ditt liv? / SV: Kyrkans påverkan i ditt liv
« Senaste inlägg av admin skrivet april 29, 2018, 18:53:02  »
Hej Marika
Blev rörd av dina rader.
Det är inte min sak att avgöra vad som är konstigt. Men jag vill verkligen säga att du ska tro på din tro.
Om detta med din fina kommunikation med dina föräldrar känns så tydligt för dig så är det nog verkligen så att ni har kommunikation.
Jag kan också berätta att jag har en tro, min tro och jag tror nog på någon slags himmel man jag kan inte förmå mig att tro på något helvete.
Talet om helvetet tror jag har använts av kyrkliga för att skrämma människor till tro för att få makt över människor.
Det gör ont att läsa hur du som liten satt och bad om nätterna tills du fick ont i ryggen för att blidka Gud så att dina föräldrar kom till himlen.
Det är så tragiskt och det stärker mig än mer i mina tankar om att Existensgrupper för kyrkskadade behövs. Barn och ungdomar ska verkligen inte behöva ha sådana funderingar och rädslor.
Varma tankar
Anna-Carin Jansson Rapp
9
Veckans text / Brev till dig som är kyrkskadad - Du är inte ensam
« Senaste inlägg av admin skrivet april 29, 2018, 18:35:18  »
Brev till dig som är kyrkskadad 26/4-2018
Du är inte ensam


Pekfingret i ryggen. Jag tvingades till kyrkan och till platser och göromål som jag inte ville. De tog ifrån mig min vilja och tillät mig inte att känna sorg, vrede och oro. Endast glädjen var tillåten.
Det var också så att alla andra känslor än glädjen visade att man var långt ifrån Gud enligt dem. Men det tror jag inte på längre. Alla känslor behöver få komma till uttryck.
Jag tror att om det inte får det så kommer man långt ifrån sig själv och eftersom jag tror att Gud bor i vår själs centrum så kan vi nog känna oss långt från Gud om vi inte tillåter oss att vara ledsna, arga och oroliga när vi har fog för det.
Om endast glädjen är tillåten så försvinner den. Ingen kan pressas att vara lycklig, endast genom att få känna det man känner kan man vara den man är och då får glädjen utrymme. Så tror jag.
Du behöver inte tycka som jag. Vi är individer och även om du som jag är kyrkskadad så bör man nog aldrig jämföra uppväxter. Kanske gör man det för att man gärna vill känna gemenskap till varje pris när man upplevt utanförskap.
Att vara kyrkskadad handlar om så mycket mer än att dela liknande erfarenheter för våra erfarenheter kan skilja sig markant från varandra så det kanske inte är det som är det viktiga, det viktiga med att möta andra kyrkskadade är nog att känna att man inte är ensam.

Du kom hit till världen. Till föräldrar som du inte hade valt. Du fick möta deras verklighet och gjorde den till din, men så började din egen vilja växa. Kanske fick du som jag veta att din vilja stod i skogen och växte men där växer det ju så det knakar så lyssna nu inåt till vad den lilla flickan eller pojken inom dig har att berätta för dig om livet.
Du kanske tappade bort dig själv när du mötte auktoritära människor som inte lyssnade på dig och inte tillät dig att vara orolig, arg och ledsen när du hade fog för det. Men det är inte försent för att lära känna dig själv, vem du är och vad du såras av och vill här i livet.

Det kanske mest framträdande inom kyrkan är just detta med rädslan.
Rädslan har en funktion. För rädda människor kan man styra och rädda människor vågar inte berätta om vad de varit med om.
Karin Boye skrev att det är tilliten som skapar världen, hon hade så rätt. Har ofta tänkt på det därför att jag saknade tillit under min uppväxt. I kyrkan fick jag tvärtemot lära mig att vara misstänksam och ifrågasätta om jag var tillräckligt bra, duktig och ren. Man skulle vara redo när Jesus skulle komma tillbaka och då var man tvungen att ha koll på om man var det. Man dög alltså inte som man var.
Jag lärde mig att det måste vara något fel på mig och att jag måste hitta det och rätta till det innan det var försent.
Jag lärde mig att döden var hotfull, både själva dödsögonblicket och det som kommer efter eftersom de skrämde människor med helvetet om man inte var redo.
Först på senare tid har jag kunnat ta till mig att dödsögonblicket sällan är otäckt, att man inte tappar andan utan att man helt enkelt slutar andas. Man säger ju ofta att hon/han somnat in. Så stilla är ofta döden.
Och vad ska man säga om helvetet, vad är det för ondskefulla människor som hittat på det? Vad har det med det kristna kärleksbudskapet att göra?
Varför är auktoritära förespråkare för kristendomen överhuvudtaget så fokuserade på ondskan, man skulle kunna tro att de tror på djävulen och inte på Gud. Fokus borde ligga på kärleken och tilliten framförallt. Men det är inte min erfarenhet att det gör det i kyrkan.

Det är inte lätt att växa upp i en pingstförsamling sa en person till mig som själv vuxit upp i en pingstförsamling och alltjämt var medlem där. Hon sa att jag förstår precis hur du känner. Det var en person som jag inte förväntade mig skulle säga det. En person som sett mig växa upp och som varit allt annat än kritisk till Pingstkyrkan.
Det betyder så mycket för mig att hon sa det. Hon blev som ett vittne till vad jag varit med om.
Jag kan egentligen inte med ord beskriva den känslan som jag kände när hon sa så men det har att göra med att inte vara ensam om sina upplevelser. Dels att hon kunde känna igen sig i mina upplevelser men också att hon hade sett mig genom livet och förstått vad jag plågats av därför att hon själv plågats av kyrkan.
Det var bara några få ord men de betyder så oerhört mycket för mig.
När jag har mina mörkaste stunder så tänker jag att det bara är fel på mig och att det är därför jag reagerat på kyrkan därför blev det så viktigt för mig att hon sa att hon förstod för hon hade också vuxit upp i en pingstförsamling och liksom jag plågats genom livet på grund av det.
Jag var inte ensam.
Det är också därför jag vill skapa dessa samtalsgrupper för när man inte har någon som kan säga att jag känner likadant så kan man tro att det är fel på en som person och det är väldigt svårt att leva med sådana tankar. Det är så viktigt att få veta att man inte är ensam.

Du är inte ensam. De tog kanske din glädje över livet men de kan aldrig ta ifrån dig dina erfarenheter och dem kan du dela med andra som liksom du skadats av kyrkan. Tillsammans kan vi känna oss starka när vi delar våra erfarenheter med varandra för då vet vi att vi inte är ensamma.
Min erfarenhet är att auktoritära människor inom kyrkan tystar kritiska röster inom kyrkan med tystnaden för de vet att människan inte vill vara ensam. Så kyrkskadades röster hörs inte, det är så få som vågar prata och berätta vad de varit med om för de har blivit skrämda genom tystnaden.
Till dig som kämpar med ångest på grund av kyrkan vill jag säga att Du ska minnas att de som tystat dig genom att bemöta dig med tystnad har haft en avsikt med det och det är för att de inte vill att du ska berätta vad du varit med om i kyrkan för då skulle de råka illa ut.
Mycket av det som sker inom kyrkan är nästintill kriminellt och ibland så är det kriminellt så det är viktigt att du som farit illa eller far illa av kyrkan börjar berätta. Det finns många som liksom du lider i tysthet.
Gör din röst hörd, du behöver det för din egen skull och det finns många som behöver få höra att de inte är ensamma.
Skriv gärna till mig om du vill.
Adress
Stora Hjortaröd 910
268 68 Röstånga
eller e-post
anna-carin@urbra.se

Varma hälsningar
Anna-Carin Jansson Rapp den 26 april 2018
10
Veckans text / Knutby - från paradis till helvete
« Senaste inlägg av admin skrivet februari 17, 2018, 17:53:14  »
Knutby - från paradis till helvete

Såg Uppdrag granskning om Knutby igår avsnitt 19 - Knutby - från paradis till helvete. Ville skriva direkt efter programmet men blev lamslagen. Precis som medlemmarna i Knutby gav uttryck för så var de just lamslagna av rädsla så de kunde inte bryta sig loss från församlingen trots att de levde i helvetet. Karismatiska och dominanta ledare får människor att lyda och tappa sin tilltro till sig själv och sin egen inre röst om vad som är bra och dåligt, rätt och fel.

För vi behöver alltid gå till vårt eget inre och hitta vad det är som vi tycker, inte fråga andra, för trots att vi människor är lika så är vi individer och det är alltid viktigt att vi följer vårt eget hjärta för att undvika att bli hjärntvättade.

Hjärntvätt bygger på rädsla. Auktoritära människor gör andra människor illa med hjälp av rädsla.
Det kan jag skriva under på för det har jag lidit av och lider alltjämt av. Rädsla för mycket här i livet men också och kanske främst för döden. Men också rädslan för att uttrycka mig om det som gjort mig rädd. Det är en kamp var gång att sätta mig ner och skriva om det som kyrkan gjort mot mig. Det som plågat mig mest inom kyrkan är att när man som församlingsmedlemmarna i Knutby gav uttryck för gör fel eller är fel så blir man utfryst, isolerad. Det uppstår en kompakt tystnad runt omkring dig som person. De berättade till och med om misshandel. Men det främsta vapen som auktoritära människor använder är att tysta människor genom tystnad. Det är en effektiv metod och den har jag fått känna på många gånger. Den är så tacksam att använda därför att offret känner att det är fel på honom eller henne därför att man blir utanför. Är man utanför så känner man sig konstig, fel på och det finns inget så effektivt sätt som det om man vill tysta människor med mindre "passande" åsikter, sätt, tro osv.

Politisk korrekt är ett otäckt ord. Det har fått mig att fundera över vart det kommer ifrån. Vårt samhälle sägs av en del bygga på en kristen värdegrund och kristna värderingar. Ligger det bakom ordet politisk korrekt? Ska vårt samhälle förresten bygga på en kristen värdegrund när vi faktiskt är ett sekulariserat land och ska så vara eftersom vårt land har en mångfald olika nationaliteter och trosåskådning? Religionsfrihet värnas men religionsfrihet för vem? Barnen och ungdomarna verkar inte ha någon religionsfrihet om de växer upp i kristna hem.

Det verkar vara svårt att se för många vilken makt som kyrkan fortfarande har i samhället.
Våra värderingar, vems är dom? Varför tycker vi som vi tycker om rätt och fel, bra och dåligt?
Kanske ska man ta sig en extra funderare på det.

Något som likt en röd tråd gick igenom programmet om Knutby på Uppdrag granskning var att församlingsmedlemmarna gav uttryck för rädslan för att vara fel. När man var bra och när man var fel var något som de auktoritära ledarna bestämde.

En del frågar sig hur intelligenta människor kan gå på sekteristiska trosåskådningar. Det är inte svårt. Det handlar om hjärntvätt, det handlar om att man skräms till vettet och om man någon gång har varit rädd så vet man att rädsla har inget med förnuft att göra. När det kommer till rädsla så stannar hjärnan då kan man inte riktigt tänka klart och då förlitar man sig på andra.

Hjärntvätt förekommer inom många samfund, inte bara i Knutby församling. Själv har jag erfarenhet av hjärntvätt inom såväl Pingstkyrkan, missionskyrkan och svenska kyrkan och jag kan intyga att hjärntvätt som bygger på rädsla förekommer inom samtliga samfund. Det handlar mest om vilka människor som befinner sig inom kyrkan, men det jag har erfarit många gånger är att kyrkan är ett tillhåll för maktmänniskor och ingenting är så effektivt som att skrämma människor för att få dem att lyda och följa det den auktoritära människan bestämmer. De styr ända in i hjärnan. Ta detta med att man inte ska tänka på vissa saker och att man är ute på irrvägar om man börjar ifrågasätta och att man till och med kan få höra att man har djävulen inom sig om man är kritisk eller för den delen lider av något kroppsligt symtom. Visserligen så är Knutby fruktansvärt magstarkt men tendensen att skrämma människor genom rädsla och på det sättet hjärntvätta människor att tro och göra på ett visst sätt finns i högre och mindre grad inom samtliga trossamfund och överallt där maktmänniskor finns.

En av församlingsmedlemmarna gav till slut uttryck för hur skrämmande det är att om man blir pressad under lång tid så blir man någon form av kärl som man kan fylla med vad som helst. Att en del kan tycka att de var idioter eller svaga som gick med på det, men det var så hårt. Hon önskade att historien med Knutby ska visa på att människor som blir utsatta för sånt i andra sammanhang skulle få hjälp att se vad de blir utsatta för genom att se på vad som hände i Knutby. För som hon sa så tror hon att det förekommer på andra ställen också på olika sätt.

Så är det. Knutby är extremt på många sätt men kärnan är densamma. Att skrämma människor för både livet och döden. Att bestämma vad som är rätt och fel, bra och dåligt så att vissa människor och beteenden klassas som fel. Det är en grogrund för mobbning och denna typ av mobbning tar död på människors själar. Jag önskar att lagen kommer skärpas framöver så att det blir förbjudet att skrämmas. Men hela vår kultur är uppbyggd på skrämsel. Det är en rädslokultur vi lever i men det är värt och viktigt att tänka på varifrån alla dessa rädslor kommer ifrån. Kyrkan har alltjämt makt över människors själar utan att vi riktigt vet om det. Vara bra- dålig, vara rätt- fel, vara utanför- vara innanför, vara avvikande- vara politisk korrekt.
Många - ismer bygger på detta sätt att tänka och det var kyrkan som lade värdegrunden.

Anna-Carin Jansson Rapp den 16 februari 2018
Sidor: [1] 2 3 ... 6