URBRA Urmakeri
Din Urmakare

Dela här



Varför finns det juveler eller rubiner i en klocka?

Har jag ädelstenar i min klocka?

Cubic Zirconia

Briljantslipade zirkoner

På bilden ovan ser du briljantslipade stenar. De är av ett ämne som heter Cubic Zirconia.
De är inte sådana som finns i en klocka utan helt andra stenar.
Du kanske har sett att det står text på urtavlan på en del klockor. Då främst på armbandsur.
Det kan stå; Automatic, antimagnetic, shockproof, incabloc, 17 jewels, 28 jewels, 15 rubis mm.
Det kan vara svårt att förstå vad det betyder. Om du har en mekanisk klocka finns troligen en text på urtavlan som beskriver något om urverket inne i boetten.
Ibland står det något om vattentäthet också t.ex. Waterproof, WR 100M, 330ft, 10ATM eller liknande.
10ATM betyder 10 atmosfärers tryck och innebär att klockan är vattensäker till 100 meters tryck av en vattenpelare.
Läs mer om vattentäthet i vårt Forum. Waterproof betyder vattensäker men termen används inte längre.
När det står "Automatic" betyder det automatisk uppdragning. Klockan drar upp sig själv. De flesta automatiskt uppdragna klockorna kan man även dra upp manuellt med kronan.
"Antimagnetic" betyder att balansspiralen är av ett material som inte blir magnetiskt.
"Shockproof" eller "Incabloc" handlar om en säkerhetsanordning för balansen så klockan tål hårda stötar och vibrationer.
Jewels eller rubis betyder att urets kugghjul och dess axlar är lagrade i lager av sten och i detta fall rubin/safir och i moderna klockor syntetisk rubin.

 

Nu till rubinerna

I moderna klockor används lager av rubin för kugghjulens axlar. Lagren kallas stenhål hos urmakaren.
I fickur och armbandsur är det vanligt med 15-17 rubiner. Gamla fickur med cylindergång hade vanligen 10 rubiner (rubis kan det också stå).
Rubinlager uppfanns redan 1704 av Nicolas Fatio de Duillier (uppfinnare Schweiz), Peter Debaufre, och Jacob Debaufre (båda urmakare). De fick patent i England på uppfinningen.
Först 1902 uppfann Auguste Victor Louis Verneuil (fransk kemist) hur man kunde tillverka syntetisk rubin.
Rubin har hårdhet 9 och diamant 10 i Mohs skala för hårdhet. Mineralet i rubin heter Korund och består av aluminiumoxid och får den röda färgen av små mängder krom. Korund kallas också för safir där titan ger blå färg och det finns fler färger.
En form av korund kallas smärgel (förorenad av järnoxid och kiseloxid) och används som slipmedel i slippapper och slipstenar. Smärgel och korund ska inte förväxlas med karborundum som är namnet på slipmaterial tillverkat av kiselkarbid.
De första rubinerna som användes i klockor var naturliga rubiner och de hade olika färg, ibland röda och ibland blå eller nästan vita (ofärgade). De kan hända att en naturlig rubin spricker eftersom det finns naturliga delningslinjer i mineralet.
Har man otur går en sten sönder och den kan vara svåra att ersätta. Det är inte fråga om slipade juveler, utan små ringar av rubin som inte har något värde som ädelsten.
De är däremot värdefulla för en tillverkare av ur eftersom safirlager ger mycket lägre friktion än om axeln lagrades i metall som man gjorde i äldre ur och som man t.ex. gör i vanliga väggur.
Rubinlager håller också mycket länge eftersom de är så hårda. Det är axeltappen som slits istället.

Stenhål för fickur
Så här kan de se ut. Gamla stenhål avsedda för fickur.

 

Var sitter stenarna eller juvelerna?

Gångpartiet i en modern klocka har många stenar. Partiet är en enhet som innefattar balans, gånghake och gånghjul.
Gånghaken griper in i gånghjulet. Balansen roterar ca 2/3 dels var fram och tillbaka medan gånghaken "vickar" endast några få grader.
I ett gångparti brukar det vara 9 st. stenar för hake och balans.
Balansen är lagrad i stenhål med motsten, det blir 4 st. (motstenen ligger som ett lock över stenhålet och lagrar blansaxelns ändar) Balansen har dessutom 1 st. impulssten (liversten) som griper in i gånghakens gaffel.
Gånghaken har 2 st. lager (stenhål) och 2 st. hakpaletter av rubin (som griper in i gånghjulet och släpper fram en tand i taget "tick-tack").
Löpverket i ett 17 stenars urverk har vanligen 4 st. hjul där alla har stenlager.
Det kan vara motstenar på gånghjul och löpverkshjul också och då blir det fler.
I en automatiskt uppdragen klocka blir det ännu fler stenar. Det kan vara upp till 28 st.
Vissa klockor har ännu fler och kanske upp till 36 stenar men då handlar det oftast om kronografer, alltså klockor med tidtagningsfunktion.

Gångparti med balans, hake och gånghjul

Gångparti Schweizisk ankargång
På bilden syns gånghake med röda hakstenar och liverrullens röda halvmåneformade liversten.

 

Moderna ur från Schweiz

På bilden ser du ett urverk från Schweiz med ankargång.
Urverket har 18 stenar. (vanligen 17 st. men detta verk har en motsten på gånghjulet, tavelsidan)
Urverket är troligen tillverkat av FHF (se vår webb om FHF).
De röda stenhålen och gånghakens paletter 710 syns tydligt.
Det finns även en sten som är svår att se i detalj 730 liverrulle (roller) som sitter på balansaxeln 723 under balansringen 719.

Urverk FHF Schweiz

 

Stenhål med och utan motsten
Stenlager med motsten
Ett lager med stenhål och motsten av rubin kan se ut så här i profil (sidvy) t.v.

Ovan till vänster ses en balansaxeltapp med motsten (röd) överst som ett lock (teoretisk bild),
till höger en axeltapp på ett löpverkshjul i ett stenhål eller lager av rubin (röd), kanske ett gånghjul eller gånghake.
Tapparna brukar vara ca 0,1 mm i diameter.
Det gula som syns kring axeltsppsrna är olja.
Den lilla oljemängd som stannar kvar i lagret skall räcka många år.
Det är därför viktigt att lämna in klockan på service när den gått länge för oljan försvinner så småningom.

Läs gärna mer på engelska Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Jewel_bearing

och här om uppfinnaren Nicolas Fatio de Duillier: https://en.wikipedia.org/wiki/Nicolas_Fatio_de_Duillier

 

Longines 30 LS
Longines 30 LS

Så här ser det ut i verkligheten.
Här syns de röda stenhålen tydligt och de är dessutom fattade i gula Chatonger (fattningar).
Den gula balansen med spiral syns tydligt i nedre högra delen av bilden med en lagring som kallas Incabloc men mer om det i en annan artikel.
Urverket är från Longines och har kaliber nr. 30 LS.
Urverket som är tillverkat av mässing har en ytbeläggning av Rodium som är silvervit till färgen.
Rodium har högt motstånd mot korrosion.

 

-ooOoo-

 

Hos URBRA Urmakeri får Ni alltid de bästa produkterna

Gå alltid till en utbildad urmakare



Skriv ut denna sida här:

   

Valid HTML 4.01 Transitional


Antal besökare
Copyright © URBRA HB. Sidan uppdaterad 20190903. webmaster@urbra.se